Då fungerade SJ i vått och torrt

Med tanke på alla tågförseningar och inställda tåg.

Jag hittade denna bild på nätet. Tänk att jag inte kan minnas att dessa tåg stannade för lite snö, regn, vind eller annat. Elfel eller växelfel existerade knappast.

Jag åkte med denna sortens rälsbuss under flera år mellan Oskarström och Halmstad, utan att det skedde något krångel eller mankemang. Stinsen var Lars Karlsson den 21 april 1977 och bilden från Bygdeband.

Det kunde vara så kallt så att bokstäverna frös när man pratade. Det var så mycket snö så jag fick åka skidor till sulfitens hållplats. Men tåget gick ändå. Varför har kvaliteten blivit så mycket förändrad?

Sverige har alltför många outbildade, eller dåligt bildade politiker, tjänstehjon. Dessutom är ett otal riskkapitalister inblandade i de praktiska göromålen? Sverige har nog en hel del att fundera över i framtiden.

Åk försiktigt, ni som ändå åker.

Blogg 46 lever fortfarande

Ni som läste denna blogg frekvent har lagt märke till en viss trötthet hos mig som bloggare. Det beror på att jag inte har fått gensvar på mina funderingar.

Bild från: Äldres munhälsa en tickande bomb

Bland annat så har mina skrik rörande högkostnadsskydd vid tandvård fallit av pinn, så att säga.

Nu har jag själv drabbats av tandläkeriets korrupta etablissemang. Det måste vara något galet när tandläkare kan bestämma och besluta om kostnaderna för sina arbeten i våra munhålor. Och kostnaderna varierar stort i landet.

Någon frågade om jag ville ha sämre tandvård än idag!

Av den frågan blev jag så paff så jag inte kom mig för att ställa en följdfråga, nämligen om sjukvården har blivit så mycket sämre när den lades under högkostnadsskyddet. Naturligtvis är svaret ett rungande Nej.

Jag skrev brev till Magdalena Andersson och Stefan Löfven, men fick bara ett långt och intetsägande svar från Stefans kansli. Så nu ska jag samla i ladorna inför kommande val för att ställa ”etablissemanget” mot väggen.

Här är mina tidigare inlägg om och kring högkostnadsskyddet.

Trots tandläkeriets och etablissemangets korruption gällande vår tandvård, tillhör tänderna munnen och skall därför behandlas som resten av kroppen när det gäller högkostnadsskydd. BASTA!

Dentes etiam ad corpus pertinent.

Ps.
Jag kommer tillbaka här när jag har sansat mig!
Ds.

Så var jag tillbaka igen

Bild: Ny Teknik

Lär känna supermakten i din hjärna

Belöningssystemet är skapat för en värld i vilken det rådde brist på mat. Det är ett känsligt navigeringssystem som ska få oss människor att göra det som är bra för vår arts fortlevnad, det vill säga äta, sova, älska.

Denna supermakt styr vårt beteende och tyvärr föredrar den mat som skjuter blodsockernivån i höjden. Socker är den mest lättsmälta formen av kolhydrater. Därför är det så attraktivt för hjärnan. Snabba (eller korta som Martin Ingvar säger) kolhydrater kräver en minimal insats för att förvandlas till socker.

Ju vildare blodsockret svänger upp och ner, desto starkare blir begäret efter sötsaker. Det är när blodsockernivån sjunker som suget kommer. Hjärnan vill ha upp nivån igen. Kroppen stressas av sockerrik mat i stora portioner som äts på oregelbundna tider. Stresshormonet kortisol gör att vi väljer mat med högt kaloriinnehåll, tar större portioner och äter fortare.

De supersnabba kolhydraterna i läsk gör att hjärnan inte kopplar på aptitregleringen. Den söta smaken i lightläsk gör att hjärnan räknar med att få socker och utlöser en oproportionerlig mängd insulin. Det leder i sin tur till blodsockerfall, sug och fettbildning. Alkohol driver också upp blodsockerkurvan. Några nötter eller en bit ost innan du dricker vin kan sänka blodsockerstigningen något.

Medan socker och andra snabba kolhydrater håller dig kvar i hungerfasen, driver fett dig in i mättnadsfasen. När du avstår från socker och allt som innehåller vetemjöl eller stärkelse får kroppen tid att ändra hormonsystemet till normalläge. På köpet får du en normalisering av hjärnans belöningssystem i förhållande till socker.

Källa: Hjärnkoll på vikten

Hjärnmonstret bygger bukfettet.

Du bär på ett mysterium.

Bona valetudo melior est quam maximae divitiae.

När vi äter mer fett

Nu föreslår forskare att man ska ändra vilka blodfetter man mäter vid hälsokontroller, för att förutsäga risken för hjärt-kärlsjukdom. Detta är verkligen något jag hoppas får genomslag!!!

Läkare har länge stirrat sig blinda totalnivåerna av kolesterol i blodet, eller det onda LDL-kolesterolet, för att bedöma risken att någon ska få en hjärtinfarkt. Men faktum är att båda dessa värden är relativt usla markörer för hjärthälsa, framförallt för kvinnor.

Det kraftiga fokuset som man haft på totalnivåerna kolesterol i blode och LDL-kolesterolet, har dessutom lett till kostråd som är helt uppåt väggarna. När vi äter mer fett ökar framför allt det goda HDL-kolesterolet, vilket är ett gott tecken. Men när läkare tittar på totalnivåerna kolesterol, tolkar de höjningen av det goda kolesterolet som något negativt.

Att många läkare endast tittar på totalnivåerna kolesterol i blodet, har också lett till att kvinnor har överbehandlats med kolesterolsänkande läkemedel. Kvinnor har oftare än män ett högt gott HDL-kolesterol, vilket är bra. Men de trubbiga mått man använt i vården har lett till att man sett detta som något dåligt.

Jag skrev om behovet att ändra vilka blodfettmarkörer man utgår ifrån vid riskbedömning av hjärt-kärlsjukdom i min första bok, ”Ett sötare blod”. Det är tio år sedan snart. Äntligen, äntligen, äntligen kanske man faktiskt ändrar detta. Det är inte en dag för sent!

Ann Fernholm

Vill införa ny blodfettmarkör i riktlinjer.

Fas est ab hoste doceri.

Sjuksköterskorna saknar viktig träning

Sofia Johansson och Sandra Andersson studerar till sjuksköterskor på högskolan i Halmstad. Efter årsskiftet är de färdiga och redo för arbetslivet. (Bild: Jari Väitalo)

Nyutbildade sjuksköterskor saknar viktig träning i hur man ska agera i de mesta akuta situationerna, vilket kan påverka patientsäkerheten negativt. Det konstaterar två sjuksköterskestudenter på Högskolan i Halmstad i sitt examensarbete.

Sandra Andersson från Halmstad och Sofia Johansson från Hyltebruk är när terminen slutar färdigutbildade sjuksköterskor. Inför examen har de skrivit en kandidatuppsats om hur sjuksköterskors kompetens påverkar patientsäkerheten, något som facktidningen Vårdfokus uppmärksammat.

I sin uppsats konstaterar studenterna att nyutbildade sjuksköterskor har kunskap och kompetens, men att de saknar praktisk erfarenhet för att tillämpa färdigheterna. De känner själva igen sig från praktiken under utbildningen.

– Jag känner igen mig både utifrån mina egna erfarenheter och vad vi läst när vi skrev uppsatsen. Hade vi fått önska hade vi velat ha mer praktik och mer simuleringsövningar, för det är där du lär dig så himla mycket, säger Sandra Andersson.

– Vårt yrke är så praktiskt. Jag förstår att det behövs en teoretisk del i det också men det är konstigt att det praktiska inte är en större del av utbildningen, fyller Sofia Johansson i.

I de vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studenternas uppsats framgår det att erfarenhet är en av sjuksköterskans viktigaste egenskaper, något som en nyutexaminerad sjuksköterska omöjligt kan ha och som kan leda till att man tvivlar på sig själv.

– Man behöver ha bra kännedom om sin egen förmåga och acceptera att man inte kan göra något annat än be om hjälp. Många kanske känner att de måste klara av det själv, där kan det brista, säger Sofia Johansson.

– Det är värre att inte fråga om man är osäker på något. Det kan äventyra patientsäkerheten att låtsas som att man kan något man inte kan, konstaterar Sandra Andersson.

”För en nyutbildad sjuksköterska blir det en chock att komma ut i situationer som de inte upplevt tidigare vilket resulterar i att de ifrågasätter sin egen förmåga och har ett bristande självförtroende”, skriver de i uppsatsen.Studenterna säger att uppsatsen gett dem en bättre insikt i vad yrket innebär, men att det inte skrämt upp dem. Snarare tvärt om, de känner sig redo för verkligheten i sjukvården.

– Men det behöver finnas en medvetenhet om att det är en pressad situation, säger Sofia Johansson.

Av: Julia Paulsson

Bene diagnoscitur, bene curatur.

Längtan till våren

”Det gör en så lycklig och glad att känna dofter från grönskan av gräs och blad. Och snart kommer blommor i lång parad”, diktar Linnéa Eriksson. Foto. AP Photo/Thierry Charlier.

Jag har en sådan stark längtan till våren.

Då man sakta kan vandra på skogsstigar

och få höra fåglarnas glada sång ute i snåren.

Stanna upp för att se och höra

hur vårbäckar slingrar sig fram bland stenar och tuvor.

I bland får man lyssna på skogsduvor och deras kuttrande.

Det är så härligt att få komma ut i naturen.

Det gör en så lycklig och glad.

Känna dofter från grönskan av gräs och blad.

Och snart kommer blommor i lång parad.

Flyttfåglarna kommer tillbaka till oss

som vi välkomnar hit.

Och vi tackar vintern för denna visit.

Linnéa Eriksson

Qui scribit bis legit.

Det nya Sverige

TILL ALLA LÄTTKRÄNKTA Å IDIOTER.

Vad jag gör å sätter upp på min gård ska ni skita i. Haft en rätt tuff dag i tingsrätten idag..🤮

Det snöade hela natten en dag i vintras så jag bestämde mig för att göra en snögubbe, det va mitt livs största misstag, här kommer ett utdrag från rättegången….

08:30 jag byggde en snögubbe ☃️

08:45 En feminist gick förbi och frågade varför jag inte gjort en snögumma

09:00 Jag gjorde en snögumma

09:10 En annan feminist gick förbi och klagade på att snögummans väldiga bröst objektiverar snögumman på tok för mycket

09:15 Ett bögpar som bor i närheten gick förbi och påtalade att det faktiskt lika gärna kan vara 2 snögubbar och inte måste vara gubbe och gumma

09:17 En trans.. ma, kvin äsch person frågade mig varför jag inte gjorde en snöperson med avtagbara delar

09:20 2 Veganer gick förbi och gnällde som fan på moroten jag hade som näsa till 🥕snögubb/gumm/den det, för en morot är mat och inte nån dekoration

09:22 Någon som joggade förbi skrek rasist för att snöparet va vita

09:25 En muslim som åkte förbi stannade och krävde att snögumman skulle ha burka

09:30 Polisen dyker upp och säger att någon blivit kränkt 🚓

09:40 Samma feminist kom förbi igen och gnällde på kvastpinnen som snögumman hade och att den måste bort eftersom den framställer kvinnan som den som måste städa och är undergiven

09:45 Kommunens jämställdhetschef anlände och hotade mig med vite

09:52 Aftonbladet dök upp och frågade mig om jag visste skillnaden på snögubbe och snögumma, jag svarade att snögubben har snöbollar, så nu är jag anklagad för att vara sexist

10:00 jag är nu med på nyheterna där jag nu är misstänkt terrorist, rasist, homofob, känslighetsförbrytare och anklagad för att röra upp känslor i hårt väder.

10:15 Socialen dök upp och frågade om jag hade några barn, isf kommer de att omhändertas omedelbart

10:23 Demonstranter börjar marschera från centrum hem till mig och kräver att jag ska hängas, stenkastning förekommer och husets sprayas med glåpord

10:32 Jag kör över snöpersonerna med snöslungan och blir polisanmäld för grov misshandel alternativt dråp. ☠️

Eftersom jag kopierade och stal texten här, så riskerar jag även att dömas för piratkopiering. 😲😂🤣🤣🤣

Även denna bloggs författare har kopierat texten!

Leges sine moribus vanae.

Covid – en vanlig förkylning

För er som ännu inte hat fattat. För er som ännu inte har förstått!

Ni som tror att detta handlar om en vanligt förkylning! Se, lyssna och lär. De som drabbas hade nog tänkt sig en annan behandling. De som drabbas hade nog tänkt sig ett annat liv.

I det här inlägget slipper ni lyssna på pipande larm och väsande ljud från de livsuppehållande maskinerna. Till det får ni försöka använda er goda fantasi. Bara se och lyssna.

Jag har arbetat som ingenjör inom sjukvården och arbetade ibland ganska tätt tillsammans med IVA-personal när jag startade dialys av normalt svårt sjuka – under normala förhållande – med normal skyddsutrustning.

När det gäller behandling av covid-patienter gäller helt andra förhållanden. Om du inte är nedsövd, så ser du personalen runt dig som rymdvarelser. Har du mardrömmar på grund av mediciner, blir upplevelserna minnen för livet.

Det här är inget skrämselinlägg. Det här är inget tjat om vaccination. Det är bara en berättelse om hur det kan bli om Du inte skyddar Dig och är försiktig ute i samhället. Minns att spanska sjukan tog 50 miljoner liv! Snart är vi där!

Tvätta och sprita dina händer noga. Om du inte är vaccinerad, håll tydligt avstånd till omgivningen. Det är mitt råd för framtiden. Den här pandemin inte över på långa vägar.

Lycka till med Er framtid!

Errare humanum est, perseverare diabolicum.

Ny kärnkraft kan ge el i tusentals år

På Chalmers i Göteborg utvecklas bränsle för den fjärde generationens kärnkraft. Foto SVT

Det radioaktiva avfallet blir nytt bränsle i den fjärde generationens kärnkraft och skulle kunna försörja oss med el i tusentals år framöver. På Chalmers i Göteborg utvecklar kärnkemister det nya bränslet.

På Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar kärnkemister på hur man kan göra nytt bränsle från använt kärnavfall. Atomsoporna består av tunga och radioaktiva ämnen som plutonium, americium, curium och neptunium.

– Vi vill ta den här högen som fortfarande är klyvbar och göra nytt bränsle av det. Det kommer inte att vara möjligt att bli helt självförsörjande men vi kan köra i rätt många tusen år, säger Christian Ekberg som är professor vid institutionen för kärnkemi i Göteborg.

Uranpellet

Han håller upp en liten uranpellet i sin hand.

–  Som man kör kärnkraften idag kan man få lika mycket energi ur den här som om man skulle elda 800 liter olja. Men om vi skulle köra generation-fyra system skulle vi kunna utvinna motsvarande 64 000 liter olja, säger Christian Ekberg.

Det är bara några procent av uranet i pelleten som blir energi och en stor del omvandlas till tunga och radioaktiva ämnen som plutonium.

Sluta cirkeln

I dag förvaras det svenska kärnavfallet i mellanlagringen i Oskarshamn i väntan på att slutförvaras i urberget utanför Forsmark. Om vi bygger ut den fjärde generationens kärnkraft kan avfallet i stället bli bränsle.

– Vi måste sluta cirkeln. Det är att man tar ut det använda bränslet, ta till vara det som kan återanvändas, göra nytt bränsle av det, sen in i reaktorn igen, och sen cirkulera det här. Det har man idag inte gjort i industriell skala, säger Christian Ekberg.

Se Vetenskapens värld  om framtidens energi på  SVT Play.

Den nya trenden: billiga mini-reaktorer

Kan fjärde generationens kärnkraft hjälpa oss med klimatkrisen?

Fas est ab hoste doceri.