”Tillit i team minskar risken för incidenter”

I sin kliniska verksamhet som fysioterapeut har forskaren Emma Nilsing Strid i Örebro behandlat många patienter som skadats av tungt vårdjobb. Foto: Pavel Koubek/Bildbyrån

Skam, skuld, sorg, ånger och självanklagelser. Det är känslor som kan drabba vårdpersonal som är med om händelser där de och deras patient blir skadade.

Det visar en ny publicerad studie inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Pawss, om patientskador och arbetsmiljö i vården. 

Emma Nilsing Strid, disputerad fysioterapeut, är huvudförfattare och konstaterar att ”vården är en riskfylld bransch”. Sjukvårdspersonal har högre sjukfrånvaro och skadefrekvens än de flesta andra yrkesgrupper.

– Det pratar vi inte så mycket om men det borde vi nog göra, säger hon.

För det finns nycklar till högre säkerhet för både patienter och vårdpersonal, visar studien. Tillit till teamet och cheferna, gott stöd och uppföljning är avgörande. Utan det riskerar känslorna att utvecklas till långvariga psykiska besvär. 

Läs debattartikel: Arbetsmiljön har avgörande betydelse för patientsäkerheten 

I studien intervjuades 34 vårdanställda vid olika arbetsplatser och regioner. Sammanlagt berättade de om 71 händelser där de själva och patienten skadats eller riskerat att bli skadade. 

– Jag blev verkligen berörd av intervjuerna, av alla starka känslor som kom fram. En del hade suttit inne med sina berättelser så länge att det räckte med en enda fråga för att allt skulle komma ut, säger Emma Nilsing Strid.

De flesta incidenterna visade sig handla om hot och våld – i mycket högre grad än forskarna förväntat sig – och om fall eller risk för fall vid personförflyttning. Merparten av de intervjuade var sjuksköterskor med många år i yrket. Även läkare, fysioterapeuter och undersköterskor ingick.

– Vid vårdskador talar vi om vårdgivare som ”second victims”. Det väcker skam, skuld och ånger att ha gjort fel. Man kan också bli arg eller resignera om man till exempel påpekat en risk flera gånger, ingen har lyssnat och någon kommer till skada. 

Samma känslor kan väckas när man lyckats skydda patienten men själv blivit skadad. Emma Nilsing Strid ger exempel på en anställd som räddade en patient genom en kraftig och lyckad heimlich manöver men skadade ryggen så illa att livet förändrades. Personen brottas med frågan om det var värt det.

Som fysioterapeut har Emma Nilsing Strid också mött många, särskilt undersköterskor, med ont i axlar och rygg efter många år i vården. Smärta är komplext och får man inte bearbeta det som hänt är det svårare att återhämta sig, menar hon.

Läs även: Skyddsnät kan ge bättre patientsäkerhet 

I ett annat exempel blev den intervjuade övertalad att flytta en patient – utan att invänta förstärkning och vågade inte stå på sig. Patienten föll och den intervjuade skadades. I det fallet fanns en skev ansvarsfördelning i teamet och hög riskacceptans, enligt Emma Nilsing Strid.

– Men vi ser i studien att när teamet har tillit till varandra och sina chefer så minskar risken för incidenter eftersom medarbetarna klarar av att hantera riskerna. De kan lättare påtala problem, lyssna på varandra och prata igenom saker som hänt. 

Det chefer och arbetsgivarna bland annat behöver göra, enligt forskarna, är att underlätta för medarbetarna att regelbundet reflektera kring risker och incidenter – ge direkt aktivt stöd och uppföljning när något hänt och ge återkoppling och skapa en empatisk och stöttande miljö, fri från skuld och skam.

SUSANNA PAGELS
Reporter
susanna.pagels@dagensmedicin.se

Reportaget med full reklam kan läsas här!

Barn och föräldraansvar

När jag möter barn i skolan, ser jag tre kategorier barn. Den ena kategorin är de barn där blicken lyser av nyfikenhet. Dom ser sig nyfiket runt och vill vara med på allt som händer runt dem.

Den andra kategorin är ”normala” barn, genomsnittsbarnet, som kommer till skolan med en vad jag kan se normal inställning till det mesta. En normalt nyfiken på saker och människor. Dessa barn har en ”normal begåvningsnivå”.

Den tredje kategorin barn kommer till skolan med nedböjt huvud. När dom blir tilltalade kan det hända att dom tittar upp med en lätt skrämd blick, eller blicken är stum – nästan kall. Nästan som om barnet går i dvala. Blicken ser oftast ointresserat rakt fram. Som om det inte finns minsta glädje i deras liv. Som om livsljuset i blicken slocknat. Det är hemskt att se dessa barn.

Att se ett barn, som precis har börjat leva, bete sig som om livet vore slut, verkar vara både grymt och orättvist.

Därför funderar jag över föräldrars roll för barns utveckling. Kan föräldrars roll vara avgörande för barnens studier och intresse för sin omgivning? Ger föräldrar med högre utbildning mer stöd och hjälp till sina barn än vad föräldrar med lägre utbildning gör.

Det finns forskare som påstår att skoltrötthet beror på en lättare form av dyslexi. Det finns också de forskare som ser barns lärande som ett problem för skolan. Där samhället och framförallt lärarna har en stor del av ansvaret.

Den synen på skolan och barnen måste anses vara lite udda då barnen är i skolan genomsnittligt ca 6 av dygnets 24 timmar. Resterande 18 timmar har föräldrarna, sitt ansvar. Eller borde ha ansvaret.

Föräldrarna är en stor del av och en resurs vid barns utveckling. De är det stora stödet och föredömet. Då bör alltså barnet vara mer tillsammans med sina föräldrar och sina vänner.

Min tanke och dröm är att samhället och framförallt barnens föräldrar, bör försöka göra våra barn till trygga vuxna.

Idag med många oroliga barn, är det tveksamt om samhället och föräldrarna lever upp till det. Ibland går karriären före barnen.

Vi lär inte för skolan utan för livet!

MR-undersökning av prostata räddar liv

Prostatacancer är Sverige vanligaste cancersjukdom. Varje år får 10’000 män diagnosen och årligen dör omkring 2’400 i sjukdomen. En tidig upptäckt är avgörande för ökad överlevnad.

Nu tror vän av ordningen att denna form av cancer bara drabbar äldre. Så är det tyvärr inte, för prostatacancer kan drabba män långt ner i åldrarna. Fast det är mer ovanligt.

Vissa cancerformer ger inte något utslag i blodprover medan andra ger utslag sent i sjukdomsförloppet. Med en magnetkameraundersökning kan man hitta prostatacancer på ett mycket tidigt stadium.

Tidigare har man använt en mycket brutal och barbariskt blodig metod för att ta biopsier (prov) på prostatan. Sadistiska läkare på ålderdomliga sjukhus gör fortfarande på detta horribla sätt.

Som en jämförelse: Ett blodigt vävnadsprov (10 stick) kostar ca 5 tusen kronor! En oblodig MR-undersökning plus biopsi (1 stick) kostar ca 3 tusen kronor. Lägg det till 10’000 undersökningar, så blir summan väsensskild.

Sedan hösten 2016 är Stockholm3-testet tillgängligt i Stockholm, men lär idag finnas ute på de flesta sjukhus i övriga landet.

Med MR går det att se exakt var i prostatan den misstänkta tumören sitter och rikta vävnadsprovet (biopsin) dit. Så istället för tio brutala stick genom ändtarmen in i prostata, räcker det oftast med bara ett stick. Alltså mycket mer humant.

Så kan du bäst ta hand om din prostata

Om du inte får hjälp med MR-undersökning för att bli rätt behandlad, skall du söka en ”second opinion”. Det vill säga en annan läkares åsikt.

Ingen svensk medborgare skall behöva utsätta för någon blodig biopsi innan en MR-undersökning har gjorts.

Om fetma och körtlars påverkan

När sköldkörteln inte bildar tillräckligt med sköldkörtelhormon sjunker ämnesomsättningen och kroppen går på lågvarv. Man kan känna sig frusen, trög och nedstämd, håret blir sprött och man går oftast upp i vikt.

Bild: Sköldkörteln

Så läser jag och lyssnar på Dietdoctor.com om insulinets påverkan på fetma och hamnar i bryderier på grund av mitt tidigare ältande om sköldkörtelns påverkan på fetma.

Bild: Undermedlet insulin

Det är så klart intressant med ny forskning, därför har jag har nu blivit med vankel. Alltså har jag blivit vankelmodig angående sköldkörtelns funktion respektive Langerhans öars funktion.

Vilket ben ska jag stå på?

Lite frågeställningar!

Jag såg för ett tag sedan, ett intressant program om sköldkörteln (tyroidea) och övervikt. Man visade hur sköldkörteln påverkar ämnesomsättningen, både positivt och negativt. En läkare påstod att man kan reglera sin vikt genom hormonbehandlig.

Han grundade sina åsikter på att sköldkörteln förändras under människans utveckling. En ung människa har en ”normal” produktion av hormon, medan kraften och förmågan att producera hormon avtar under tidens gång

När sköldkörteln inte bildar tillräckligt med hormon sjunker vår kropps ämnesomsättning och kroppen går på lågvarv. Man kan känna sig frusen, trög och nedstämd, håret blir sprött och man går oftast upp i vikt.

Bjørn Solberg (borttaget), skrev för några år sedan bland annat följande om effekten av en kombination mellan T3 och T4: ”T3 (trijodtyronin) och T4 (tyroxin) reglerar metabolismen och har stor betydning for omsättningen både av kolhydrater, fett och proteiner- Tyroidea er viktig for kroppens värmeproduktion- Mycket hormon i koppen ger värmekänsla- Samtidigt med den ökade metaboliske aktiviteten aktiveras också Na-K pumpen i cellmembranerna- Tyroidea er viktig for normal växt och utveckling, också mental”.

Ju mer jag läser om forskning kring denna så viktiga körtel, desto mer blir jag övertygad om dess viktiga funktion i överviktprocessen.

Läkarkåren är överens om att sköldkörtel har med ämnesomsättningen att göra, men man vågar inte ta steget att reglera funktionen med mediciner.

En del läkare anser att det är bättre att använda en liten dos tyroxin för latent hypotyreos, medan andra tycker att man kan vänta med mediciner och följa upp utvecklingen.

De flesta läkare är överens om att människan har olikheter i kroppens alla olika funktioner. Därför kan de medel och gränsvärden man har stakat ut för gällande av olika organs funktion – bara vara vägledande.

Läkarkåren använder med stöd av den föråldrade socialstyrelsen sig av gränsvärden som allmänt rådande gränser. Man vågar inom läkarkåren inte ta egna steg för att nå målet – friska och välmående människor.
Det är bedrövligt!

Jag anser att läkarkåren skall lära sig tolka människan och människans olikheter och sedan behandla människans effekter och defekter efter dessa olikheter.

Ett relevant citat: Det som diagnostiseras väl, kan kureras väl.

Om förgiftade grönsaker

Jag följer ofta Martina Johansson. Här ett av hennes inlägg på Instagram.

Många inom keto/carnivore communityt skyr grönsaker som pesten pga växtgifter och oxalater 🥦🥬 Om du är insatt har du säkert hört talas om ”oxalatdumpning” och om inte kan du läsa vidare så ska jag bena ut vad det är för något!

Grejen är att växter inte har tänder eller klor och får försvara sig kemiskt istället. Det gör att alla växter är lite giftiga, men för det mesta tål vi det ganska bra. Om vi skulle sätta i oss olagade kikärtor eller kidneybönor skulle vi dock bli ganska sjuka, de behöver tillagas innan vi kan äta dem. Likaså mår vi inte väl av att hälla i oss rå spenat eller leva på gröna smoothies hur nyttigt det än ser ut att vara. Spenat är för övrigt en riktig oxalat-bomb som kan ge njursten i höga doser.

Oxalater är salter som kan anrikas i kroppen och bidra till värk och kroniska inflammationer. Om du har hashimotos eller någon autoimmun sjukdom gör du bäst i att undvika detta ämne, liksom andra växtgifter som lektiner och fytinsyra. Om du googlar hittar du livsmedelslistor men vill du vara helt på säkra sidan – go carnivore! Inte som en permanent lösning utan som ett test för att kunna jämföra med och utan växtgifterna.

Sedan vill jag tillägga att friska individer troligen inte får så mycket problem av rå spenat, rabarber, kakao eller hallon (oxalatrika livsmedel) eftersom en frisk tarmflora har oxalat-nedbrytande bakterier. Många växter, framförallt örter, har (även om de är lite giftiga i stora mängder) lite av en medicinsk effekt som gör att de kan användas terapeutiskt. Jag tänker på traditionell kinesisk medicin och liknande där växtdelar kan vara potent medicin.

Dock får man vara medveten om att allting vi får i oss (allting som äts och dricks) och allting vi använder på huden kommer in i kroppen och därför behöver metaboliseras på något sätt. Sen hur känslig just du är ser du på din nuvarande hälsostatus!

Undviker du oxalater? 🥬

Martinas sida på Instagram -.nextlevelbiohacking

Var försiktiga med giftiga livsmedelsprodukter!

Ventilation i Burj Khalifa

Jag roar mig med att titta på kanal 9 som vid tillfälle handlade om världens högsta byggnad, nämligen Burj Khalifa. Man visar lösningar på mängder av olika problemställningar.

Bild: Viator

Det jag främst fastnade för var övertrycket i skyddsrum trapphus och hissar för att hindra rök från att tränga in vid brand. Man har enkelt löst det med ett ständigt övertryck på de här platserna.

I vår lägenhet har vi ett ständigt undertryck på grund av att vi har ventiler på olika ställen och en central frånluftsfläkt, vilket gör att all rök, allt damm och alla dofter utifrån kommer in i vår lägenhet.

Jag funderar i min arma hjärna på hur jag med att vända frånluftsfläkten till tilluftsfläkt kunna skapa ett övertryck i lägenheten. Dels för att hindra odörer från att tränga in, men även för att bevara huskroppens värme i lägenheten i stället för att som idag, dra in kyla utifrån.

Vi får se hur det går med det.

Dum som en gås

Säkert har du många gånger sett gässen på väg söderut i V-formation. Men visste du hur oerhört klokt det är av gässen att flyga på detta sätt?

Genom att flyga i V-formation kan flocken flyga 71% effektivare än om varje fågel skulle flyga för sig själv.

Varje gås som flaxar med vingarna, underlättar för bakomvarande fågel genom att skapa uppåtvindar. Om en gås faller ur formationen, återtar den sin plats så fort som möjligt för att kunna dra nytta av lyftkraftern från framförvaraande gås.

När ledargåsen blir trött, flyttar den bakåt i formationen och en annan gås tar tätplatsen.

Gässen längre bak i formationen skriker för att heja på de främsta att hålla farten.

När en gås blir skadad och inte kan flyga med längre, lämnar två andra gäss formationen för att hjälpa och skydda den skadade gåsen. De stannar tills gåsen antingen kan flyga igen eller har dött.

\”Dum\” som en gås? Ja gärna.

Midjemått genom kroppslängd

Jag som trodde BMI var något. Nyss läste jag om att man ska dividera sitt midjemått med kroppslängden för få ett bra mått på nivån av insulinresistens.

Testet kan förutspå sjukdomar som är kopplade till överskott av insulin, som typ 2-diabetes och hjärtsjukdom.
Det idealiska måttet mellan är midja/längd på mindre än 0,5. Marilyn Monroe hamnade på 0,34.

Jag har ett BMI på 26 och har ett midja/längd-mått om 0,6. Som ni redan vet så jobbar jag på både BMI och midja/längd-måttet.

En kommentar från Eva Svensson:
Jag är 68 år har fött fyra barn och varit gravt överviktig. Då var mitt kvoten 99,5% IDAG är den 49,3% Det viktiga är nog att det minskar. Jag mäter midjan på morgonen efter toalettbestyr. Att skinnet är fladdrigt har ju inte så stor betydelse bara man mäter sig på samma sätt och samma ställe på kroppen varje gång.

Som jag har sagt tidigare så har jag ett antal fina dyra byxor och kavajer som stretar lite överallt.

Det är dags att använda dem snart!

Vad åt hunden förr

I tiotusentals år har människan och hunden följts åt, i ett partnerskap som har blivit avgörande för såväl husse/matte som jycke. Hur det egentligen gick till när ett fyrbent rovdjur blev vår bästa vän tvistar forskarna fortfarande om.

Dagens hundar blir alltmer känsliga och krassliga. Hudproblem och allergier är idag en vanlig orsak till att man söker veterinär för hunden. Mag- och tarmsjukdomar finns också i massor, varav en del inte tycks gå att rätta till. Organiska sjukdomar, hals- och urinvägsinfektioner blir också allt vanligare och många hundar har ingen motståndskraft.

Idag har forskare börjat prata om att torrfoder bär en stor del av skulden till allergier och mag- och tarmproblem, då det inte tillför hunden den naturliga bakterieflora den är i behov av. Hundar är skapta för att kunna gräva upp och äta ben som legat nedgrävda och ruttnat en tid. Bakterierna som hunden får i sig via maten, och även jorden, håller dem friska. Förr i tiden var allergier av olika slag i princip obefintliga. Nu är de mycket vanliga hos våra hundar.

I begynnelsen åt hundar kött, ben, organ, grönsaker och frukt. För några decennier sedan började vi människor utfodra dem med sterila helfoder, och idag har många hundar till viss del vant sig, men en naturlig optimal föda för hunden är det inte.

Bredband i en nära framtid.

Ingenjören Elon Musk planerarar att placera 12\’000 satelliter på låg höjd över jorden. Han tänker sig att byga återanvändningasabara raketer för att föra ut bredbandssatelliterna i banor runt jorden.

Nu vill EU vara med och konkurrera med Musk. Hur det går med det vet endast gudarna. Elon Muskk tar betalt med $499 för en betaversion idag. Kommer EU att göra detsamma?

Efter Musk:s bredband som startar i mars 2021, borde alla som har råd kunna använda ett supersnabbt bredband. Inget land kan sedan blockera medborgarna från att få information från övriga delar av världen.

Den som lever får se.