Avskaffa stödområdena

Avskaffa stödområdena – låt glesbygden få behålla sina rikedomar

Fastighetsskatten på vattenkraftsstationerna i Norrland, Värmland och Dalarna ger staten cirka sex miljarder per år och endast cirka 125 miljoner går tillbaka som bygdemedel efter ansökan. Låt oss anamma det norska synsättet. Skatten skall i huvudsak stanna där den uppstår, skriver fem företrädare för Landsbygdspartiet oberoende. Bild: Karin G Jonsson

En återblick i artikelarkivet. Publicerades i flera landsortstidningar. I vanlig ordning nekade de fyra stora tidningarna publicering. Med motiveringen att de får in så mycket artikelunderlag och de måste sålla.

I tid efter annan hör vi talas om stödområde A och B. Vilka är då dessa stödområden?

Kort och gott kan vi säga att stödområde A är ett av Sveriges, på naturresurser, rikaste områden. För stödområde B gäller detsamma.

Det rör sig om vattenkraft, oändliga skogar och malmfyndigheter i världsklass. Dessa tillgångar genererar enorm rikedom för hela landet.

Hur kommer det sig då att dessa två tredjedelar av Sverige betecknas som stödområden? Dessutom Sveriges rikaste två tredjedelar?

Landsbygdspartiet oberoende påstår att det hänger ihop med en gammal syn på vem som är tärande och vem som är närande. En restattityd från Sveriges stormaktstid.

Om vi vänder på resonemanget, ser det en aning annorlunda ut. Det finns områden i Sverige som inte skulle klara ett år utan de rikedomar ”stödområde A och B” skänker statskassan. Dessa klart definierade områden är i storleksordning Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala.

Staten beskattar industrifastigheter, där naturligtvis vattenkraftsanläggningar ingår. Men även alla andra industrifastigheter beskattas av staten samt naturligtvis produktionen. Sågverk, stålverk och minsta rörelse som kategoriseras som industri. Många av dessa för Sverige viktiga industrier ligger i stödområde A och B.

Uttag av naturresurser beskattas överlag av staten.

Om vi leker med tanken att de ”tärande” stödområdena A och B behåller det staten beskattar avseende ovan nämnda rikedomar och sänder ”överskottet” till statskassan. Vad händer då? Det är en intressant tanke.

För de vedertagna stödområdena A och B skulle det innebära utveckling och inflyttning. En lands- och glesbygd som börjar leva på riktigt igen.

För Sveriges fyra största städer skulle det betyda svårigheter att bekosta deras infrastrukturprojekt och andra kostnader som har med storstäder att göra.

Bara fastighetsskatten på vattenkraftsstationerna i Norrland, Värmland och Dalarna ger staten cirka sex miljarder per år och endast cirka 125 miljoner går tillbaka som bygdemedel efter ansökan. Låt oss anamma det norska synsättet. Skatten skall i huvudsak stanna där den uppstår.

Ibland måste vi vända på perspektivet för att hamna rätt i debatten. Framför allt, ta bort den nedsättande benämningen ”stödområde”.

Magnus Malmsten, Michael Bonnier, Ann-Sofi Haglund, Peter Johansson och Curt Carlström, Landsbygdspartiet oberoende, Norrtälje.

Debattinlägget i sin helhet här.

Plenus venter non studet libenter.

Patientens ställning måste stärkas

Bild från Haema – pågående projekt

Från Blodcancerförbundets medlemstidningen Haema 4 – Ledare

Patientens ställning har inte förbättrats sedan patientlagen infördes enligt en ny rapport från myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Försämringar har snarare skett inom områdena tillgänglighet, information och delaktighet. De alltjämt långa köerna inom vården är också en av de allvarliga bristerna.

Den nya rapporten ”En lag som kräver omtag, Uppföljning av patientens genomslag, medför en fördjupning om valfrihet” baseras på en webundersökning som genomförts bland cirka 9’500 patienter av myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Undersökningen har stora likheter med de enkätundersökningar om patientlagen som genomfördes av samma myndighet år 2014 och 2016. Vårdanalys har även intervjuat företrädare för olika patient- och medlemsorganisationer.

Efter drygt sex år från patientlagens genomförande konstateras fortfarande stora brister i vårdens tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och samordning. Lägst måluppfyllelse ses bland patienter som blir remitterade till specialistvården, vilken enligt vårdgarantin ska ske inom 90 dagar. Även om pandemin sannolikt haft en viss negativ påverkan, ser myndigheten få tecken på förbättringar. Vårdanalys lyfter ett flertal viktiga förklaringar till resultaten. Strategier saknas för att möta intentionerna på alla plan. Samtidigt saknas kultur inom hälso- och sjukvården som verkar för att stärka patientens ställning.

Vårdanalys rekommendation till regeringen är att förtydliga patientlagen vad gäller vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Myndigheten anser att regeringen och IVO, Inspektionen för vård och omsorg, bör förstärka tillsynen och ansvarsutkrävandet. Huvudmännen bör vidare ställa tydliga krav på incitament till vårdgivare att uppfylla skyldigheterna i lagen.

Resultatet av rapporten bekräftas delvis av Blodcancerförbundets medlemsundersökning, som genomfördes av Novus 2020, där 66 procent av de tillfrågade ansåg sig fått vara delaktiga i beslut rörande den egna behandlingen. 55 procent har fått information om olika behandlingsalternativ medan endast 20 procent har givit förslag på egen behandling.

För upplevelse av delaktighet i vården krävs patientinvolvering både på individ- och systemnivå. I förra numret av Haema beskrev jag en mycket välstrukturerad arbetsprocess som används av NICE, Nationa Institute for Health and Excellence, Storbritannien, för delaktighet på systemnivå. Tyngdpunkten ligger på involvering av utbytbara expertpatienter och patientföreträdare från patient och ”brukarorganisationer” med möjlighet att bifoga en skriftlig inlaga som redovisas öppet i samband med beslut. Där har patientorganisationer också möjlighet att begära omprövning av ett fattat beslut genom att åberopa ny evidens.

En högre grad av delaktighet på individnivå kan uppnås genom personcentrerad vård. Nyckelbegrepp inom personcentrerad vård är partnerskap, patientberättelser och dokumentation. Personcentrerad vård strävar efter en vårdrelation som bygger på partnerskap mellan behandlare och patient. Inriktningen syftar till att ”patienten” först och främst ses som en person med unika behov, erfarenheter och mänskliga resurser. Patienten tillskrivs både rättigheter och ansvar när det gäller den egna vården. Vården planeras i samförstånd med patienten.

Att lyssna på patientens berättelse om sitt tillstånd är en förutsättning för personalcentrerad vård. Vård, rehabilitering och omsorg planeras gemensamt med hälsoprofessionen. En överenskommelse dokumenteras i en hälsoplan som innehåller mål och strateger för genomförande med kort- och långsiktig uppföljning.

Personcentrerad vård fokuserar på individens resurser och innebär en övergång från att patienten är en passiv mottagare av medicinska insatser till en patient som aktivt deltar i planering och genomförande av den egna vården.

Att som människa med vård- och omsorgsbehov få vara i centrum så långt det är möjligt och inkluderas i alla vårdbeslut. leder till bättre egenvård, bättre följsamhet till medicinering och bättre samarbete mellan vårdgivare. Samhällets resurser kan användas mer effektivt, vårdtiden på sjukhus kan förkortas när patienter känner sig tryggare och medicinska komplikationer minskar.

För att Sverige ska vara en ledande Life Science-nation och inom framkant för medicinsk utveckling, krävs en tydlighet i hur forskning, innovation och patienters snabba tillgång till nya innovativa behandlingar hänger ihop. Men patientens ställning behöver också stärkas genom en patientlag med uttalade patienträttigheter. Delaktighet måste säkerställas genom patientinflytande både på individ- och systemnivå och att patienter får möjlighet att göra egna val utifrån individens egna preferenser.

Lise-lott Eriksson
Ordförande, Blodcancerförbundet

Bene diagnoscitur, bene curatur.

Om Annika Dahlqvist

Jag lägger in detta meddelande för att visa hur livsmedelsindustrins och läkemedelsindustrins riskkapitalister och ”professorer” vill få oss att missbruka deras livsfarliga mediciner. Mediciner vilka människor som överäter socker och kolhydrater tros behöva för sin överlevnad.

Om Annika.

Jag har varit läkare, specialist i allmänmedicin. Jag bor i Njurunda, Sundsvall.
(Tillägg 200617: Våren 2020, när jag hade varit pensionär i flera år, hade det kommit in flera anmälningar mot mig till IVO, med yrkande om att återkalla min läkarlegitimation. Det senaste var väl att jag hade rekommenderat C-vitamin mot Covid-19! Jag ansökte då till Socialstyrelsen om att få min legitimation frivilligt indragen, för att  förekomma tvångsindragning)

Hösten 2004 upptäckte jag hur lågkolhydratkost hjälpte mig både mot övervikt och ohälsa.

Jag hade lidit av tarmkatarr (IBS), magkatarr och matstrupskatarr. Fibromyalgi, utmattningsdepression, sömnproblem, snarkning, irritabel blåsa var andra hälsoproblem jag hade lidit av. Alla dessa krämpor eller sjukdomar  försvann ganska fort sedan jag minskat på kolhydraterna och ökat på naturligt fett.

Jag förstod att dessa mekanismer också borde kunna gälla många andra människor, och började därför sprida mina erfarenheter via mailkontakter, insändare i tidningar och spridande av mitt kostprogram. Hösten 2005 startade jag min första blogg på Passagen. Där har jag skrivit tusentals blogginlägg om LCHF, och även länkat till många sammanställningar om vetenskap, hälsovinster etc.

Sedan maj 2011 har jag skrivit denna blogg på WordPress. Detta mest för att jag irriterades av den reklam som Passagen lade in på bloggarna, för att finansiera vårt gratisskrivande (och kanske själva tjäna en hacka på verksamheten?).

De senaste åren har varit omtumlande för min del. 2007-2009 blev jag alltmer uppmärksammad i media för mitt kostbudskap. Jag förlorade mitt arbete på Njurunda Vårdcentral, i november 2006, pga att mitt kostbudskap inte låg i linje med myndigheternas.

16 jan 2008 godkände Socialstyrelsen lågkolhydratkost, och bedömde att den var ”I enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Jag åkte land och rike kring och höll föreläsningar om LCHF. Jag skrev flera böcker om LCHF.

Hösten 2009 blev det emellertid en vändning då jag argumenterade emot den massvaccination mot svininfluensa som drogs igång då. Detta startade ett häftigt mediadrev mot mig, eftersom media trodde att vaccinationen var livsviktig. Min stjärnstatus sjönk. Jag blev avstängd från att arbeta på Primärvårdsjouren i Landstinget Västernorrland eftersom jag ansågs vara en farlig person.

Men LCHF-budskapet överlevde, pga sin egen kraft för hälsa och viktkontroll, och andra LCHF-företrädares aktiviteter.

Sedan det visade sig att jag hade rätt i fråga om massvaccinationen (pga att många barn och unga drabbades av narkolepsi efter vaccinationen) fick jag åter arbete, och tjänstgjorde från maj 2011 på Stöde hälsocentral, och från april 2012 på Hälsocentralen Centrum i Sundsvall.

I maj 2015 gick jag i pension, vid 66 års ålder.

”Kostetablissemanget” bestående av kostprofessorer och nutritionister har de senaste åren gått till förbittrad motattack mot LCHF, som vänder upp och ner på deras fettsnåla kolhydratrika kostmodell, som varit förhärskande i 40 år, stödd av den livsmedelsindustri och läkemedelsindustri som tjänar pengar på den.

”Kostprofessorerna” Mai-Lis Hellénius, Claude Marcus och Stephan Rössner vilka varit livsmedels- och läkemedelsindustrins främsta ”tempelriddare”.

Fas est ab hoste doceri.

Blogg 46 lever fortfarande

Ni som läste denna blogg frekvent har lagt märke till en viss trötthet hos mig som bloggare. Det beror på att jag inte har fått gensvar på mina funderingar.

Bild från: Äldres munhälsa en tickande bomb

Bland annat så har mina skrik rörande högkostnadsskydd vid tandvård fallit av pinn, så att säga.

Nu har jag själv drabbats av tandläkeriets korrupta etablissemang. Det måste vara något galet när tandläkare kan bestämma och besluta om kostnaderna för sina arbeten i våra munhålor. Och kostnaderna varierar stort i landet.

Någon frågade om jag ville ha sämre tandvård än idag!

Av den frågan blev jag så paff så jag inte kom mig för att ställa en följdfråga, nämligen om sjukvården har blivit så mycket sämre när den lades under högkostnadsskyddet. Naturligtvis är svaret ett rungande Nej.

Jag skrev brev till Magdalena Andersson och Stefan Löfven, men fick bara ett långt och intetsägande svar från Stefans kansli. Så nu ska jag samla i ladorna inför kommande val för att ställa ”etablissemanget” mot väggen.

Här är mina tidigare inlägg om och kring högkostnadsskyddet.

Trots tandläkeriets och etablissemangets korruption gällande vår tandvård, tillhör tänderna munnen och skall därför behandlas som resten av kroppen när det gäller högkostnadsskydd. BASTA!

Dentes etiam ad corpus pertinent.

Ps.
Jag kommer tillbaka här när jag har sansat mig!
Ds.

Så var jag tillbaka igen

Bild: Ny Teknik

Lär känna supermakten i din hjärna

Belöningssystemet är skapat för en värld i vilken det rådde brist på mat. Det är ett känsligt navigeringssystem som ska få oss människor att göra det som är bra för vår arts fortlevnad, det vill säga äta, sova, älska.

Denna supermakt styr vårt beteende och tyvärr föredrar den mat som skjuter blodsockernivån i höjden. Socker är den mest lättsmälta formen av kolhydrater. Därför är det så attraktivt för hjärnan. Snabba (eller korta som Martin Ingvar säger) kolhydrater kräver en minimal insats för att förvandlas till socker.

Ju vildare blodsockret svänger upp och ner, desto starkare blir begäret efter sötsaker. Det är när blodsockernivån sjunker som suget kommer. Hjärnan vill ha upp nivån igen. Kroppen stressas av sockerrik mat i stora portioner som äts på oregelbundna tider. Stresshormonet kortisol gör att vi väljer mat med högt kaloriinnehåll, tar större portioner och äter fortare.

De supersnabba kolhydraterna i läsk gör att hjärnan inte kopplar på aptitregleringen. Den söta smaken i lightläsk gör att hjärnan räknar med att få socker och utlöser en oproportionerlig mängd insulin. Det leder i sin tur till blodsockerfall, sug och fettbildning. Alkohol driver också upp blodsockerkurvan. Några nötter eller en bit ost innan du dricker vin kan sänka blodsockerstigningen något.

Medan socker och andra snabba kolhydrater håller dig kvar i hungerfasen, driver fett dig in i mättnadsfasen. När du avstår från socker och allt som innehåller vetemjöl eller stärkelse får kroppen tid att ändra hormonsystemet till normalläge. På köpet får du en normalisering av hjärnans belöningssystem i förhållande till socker.

Källa: Hjärnkoll på vikten

Hjärnmonstret bygger bukfettet.

Du bär på ett mysterium.

Bona valetudo melior est quam maximae divitiae.

När vi äter mer fett

Nu föreslår forskare att man ska ändra vilka blodfetter man mäter vid hälsokontroller, för att förutsäga risken för hjärt-kärlsjukdom. Detta är verkligen något jag hoppas får genomslag!!!

Läkare har länge stirrat sig blinda totalnivåerna av kolesterol i blodet, eller det onda LDL-kolesterolet, för att bedöma risken att någon ska få en hjärtinfarkt. Men faktum är att båda dessa värden är relativt usla markörer för hjärthälsa, framförallt för kvinnor.

Det kraftiga fokuset som man haft på totalnivåerna kolesterol i blode och LDL-kolesterolet, har dessutom lett till kostråd som är helt uppåt väggarna. När vi äter mer fett ökar framför allt det goda HDL-kolesterolet, vilket är ett gott tecken. Men när läkare tittar på totalnivåerna kolesterol, tolkar de höjningen av det goda kolesterolet som något negativt.

Att många läkare endast tittar på totalnivåerna kolesterol i blodet, har också lett till att kvinnor har överbehandlats med kolesterolsänkande läkemedel. Kvinnor har oftare än män ett högt gott HDL-kolesterol, vilket är bra. Men de trubbiga mått man använt i vården har lett till att man sett detta som något dåligt.

Jag skrev om behovet att ändra vilka blodfettmarkörer man utgår ifrån vid riskbedömning av hjärt-kärlsjukdom i min första bok, ”Ett sötare blod”. Det är tio år sedan snart. Äntligen, äntligen, äntligen kanske man faktiskt ändrar detta. Det är inte en dag för sent!

Ann Fernholm

Vill införa ny blodfettmarkör i riktlinjer.

Fas est ab hoste doceri.

Covid – en vanlig förkylning

För er som ännu inte hat fattat. För er som ännu inte har förstått!

Ni som tror att detta handlar om en vanligt förkylning! Se, lyssna och lär. De som drabbas hade nog tänkt sig en annan behandling. De som drabbas hade nog tänkt sig ett annat liv.

I det här inlägget slipper ni lyssna på pipande larm och väsande ljud från de livsuppehållande maskinerna. Till det får ni försöka använda er goda fantasi. Bara se och lyssna.

Jag har arbetat som ingenjör inom sjukvården och arbetade ibland ganska tätt tillsammans med IVA-personal när jag startade dialys av normalt svårt sjuka – under normala förhållande – med normal skyddsutrustning.

När det gäller behandling av covid-patienter gäller helt andra förhållanden. Om du inte är nedsövd, så ser du personalen runt dig som rymdvarelser. Har du mardrömmar på grund av mediciner, blir upplevelserna minnen för livet.

Det här är inget skrämselinlägg. Det här är inget tjat om vaccination. Det är bara en berättelse om hur det kan bli om Du inte skyddar Dig och är försiktig ute i samhället. Minns att spanska sjukan tog 50 miljoner liv! Snart är vi där!

Tvätta och sprita dina händer noga. Om du inte är vaccinerad, håll tydligt avstånd till omgivningen. Det är mitt råd för framtiden. Den här pandemin inte över på långa vägar.

Lycka till med Er framtid!

Errare humanum est, perseverare diabolicum.

Ny kärnkraft kan ge el i tusentals år

På Chalmers i Göteborg utvecklas bränsle för den fjärde generationens kärnkraft. Foto SVT

Det radioaktiva avfallet blir nytt bränsle i den fjärde generationens kärnkraft och skulle kunna försörja oss med el i tusentals år framöver. På Chalmers i Göteborg utvecklar kärnkemister det nya bränslet.

På Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar kärnkemister på hur man kan göra nytt bränsle från använt kärnavfall. Atomsoporna består av tunga och radioaktiva ämnen som plutonium, americium, curium och neptunium.

– Vi vill ta den här högen som fortfarande är klyvbar och göra nytt bränsle av det. Det kommer inte att vara möjligt att bli helt självförsörjande men vi kan köra i rätt många tusen år, säger Christian Ekberg som är professor vid institutionen för kärnkemi i Göteborg.

Uranpellet

Han håller upp en liten uranpellet i sin hand.

–  Som man kör kärnkraften idag kan man få lika mycket energi ur den här som om man skulle elda 800 liter olja. Men om vi skulle köra generation-fyra system skulle vi kunna utvinna motsvarande 64 000 liter olja, säger Christian Ekberg.

Det är bara några procent av uranet i pelleten som blir energi och en stor del omvandlas till tunga och radioaktiva ämnen som plutonium.

Sluta cirkeln

I dag förvaras det svenska kärnavfallet i mellanlagringen i Oskarshamn i väntan på att slutförvaras i urberget utanför Forsmark. Om vi bygger ut den fjärde generationens kärnkraft kan avfallet i stället bli bränsle.

– Vi måste sluta cirkeln. Det är att man tar ut det använda bränslet, ta till vara det som kan återanvändas, göra nytt bränsle av det, sen in i reaktorn igen, och sen cirkulera det här. Det har man idag inte gjort i industriell skala, säger Christian Ekberg.

Se Vetenskapens värld  om framtidens energi på  SVT Play.

Den nya trenden: billiga mini-reaktorer

Kan fjärde generationens kärnkraft hjälpa oss med klimatkrisen?

Fas est ab hoste doceri.

Kärnkraftens roll för elpriset

När tidningen Sydsvenskan skriver om de rekordstora skillnaderna mellan elpriset i södra och norra Sverige missar man att redogöra för den nedlagda kärnkraftens roll i problemet. ”I stället behöver den kraften tas någon annanstans ifrån i nätet”, uppger Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät.

Nedlagda kärnreaktorer: Ringhals 1 och 2

Sydsvenskan skriver att södra Sverige förväntas drabbas av en ny ”elprischock” idag fredag med rekordstora skillnader på elpriset mellan södra och norra Sverige. Nu vid lunchtid är elen tio gånger dyrare i Sydsverige jämfört med i norra delen av landet. Det genomsnittliga spotpriset på el i södra Sverige kommer att ligga på 138,35 euro per MWh under fredagen medan priset i norra Norrland kommer att vara 14,28 euro per MWh.

De orsaker som Sydsvenskan anger för det höga elpriset i södra Sverige och den stora skillnaden mot i norr är en ökad efterfrågan på svensk el på kontinenten, mindre kapacitet från de danska vindkraftverken på grund av lite vind, samt starka vindar i norra Sverige som pressar ned priset i de norra elområdena.

Men här missar Sydsvenskan att redogöra för vad förlusten av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 betyder för elprisutvecklingen i södra Sverige.

I ett inslag i Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot onsdagen den 10 november om varför Svenska Kraftnät inte kunnat uppfylla kravet om att elnätet ska kunna leverera 70 procent av sin kapacitet, och därmed avhjälpa el-situationen i Södra Sverige, konstaterar Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, att det bland annat beror på avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och Ringhals 2. I sin tur leder det till att det svenska elnätet inte klarar av en högre belastning.

”I stället behöver den kraften att tas någon annanstans ifrån i nätet. Så det innebär att mycket el kommer att åka åt västra kanten av Sverige. Där blir det fullt, och därför kan vi inte ge ut mer kapacitet. Ledningarna är redan fullt belastade.”, uppger Erik EK.

Erik Ek konstaterar i Ekot att det kommer att dröja tio år att bygga bort den här kapacitetsbristen i det svenska elnätet och att det fram till dess kommer att uppstå lägen när Svenska kraftnät inte kommer att klara av 70-procentskravet.

”Eftersom vi ska bygga ledningar kommer det att ta längre tid. Men framåt 2030 kommer det fortfarande att kunna finnas tillfällen när vi inte uppfyller det här”.

Martin Berg, Mediegranskare

Nihil humani a me alienum puto.

Hur industriella fröoljor gör oss sjuka

Experter har presenterat flera orsaker som möjliga förklaringar till de snabbt stigande frekvenserna av kroniska sjukdomar i industrialiserade länder, inklusive socker och mättat fett. Men en vanlig mat som finns i dieter för miljoner människor har fått förvånansvärt lite uppmärksamhet — industriella fröoljor.

Industriella fröoljor har ingen plats i en hälsosam kost.

Vad är industriella fröoljor?
Hur tillverkas industriella fröoljor?

Från giftigt avfall till ”hjärtfriskt”: historien om fröoljor
Sex anledningar till att industriella fröoljor är fruktansvärda för din hälsa
Hur så kallade ”friska” fröoljor gör oss sjuka
Hur man undviker industriella fröoljor
När det kommer till Omega-6 är kvalitet viktigt
Sex fetter du borde laga mat med

I motsats till vad vi har fått höra, är industriella fröoljor som sojaböns-, raps- och majsoljor inte ”hjärthälsosamma” eller på annat sätt fördelaktiga för våra kroppar och hjärnor; faktiskt mycket forskning tyder på att dessa oljor gör oss sjuka. Läs vidare för att lära dig om den industriella fröoljeindustrins historia, de negativa hälsoeffekterna av att konsumera dessa oljor och vilka dietfetter du bör äta istället.

Vad är industriella fröoljor?

Till skillnad från traditionella fetter som olivolja, kokosolja, smör, ghee och ister, är industriella fröoljor ett mycket nytt tillskott till den mänskliga kosten.

Faktum är att industriella fröoljor, de högt bearbetade oljorna som utvinns från sojabönor, majs, raps (källan till rapsolja), bomullsfrö och safflorfrön, introducerades först i den amerikanska kosten i början av 1900-talet. Hur kom då dessa oljor att inta en så inflytelserik position inte bara i den amerikanska standarddieten utan i ”västerniserade” dieter runt om i världen? Historien är verkligen märklig.

Industriella fröoljor användes ursprungligen i tvåltillverkningsprocessen. Så hur hamnade dessa industriella biprodukter på våra tallrikar?

På 1870-talet beslöt Cincinnati’s två tvålmakare – William Procter och James Gamble – att inleda affärer tillsammans. Medan tvål historiskt sett hade tillverkats av utsmält fläskfett, var Procter och Gamble ett innovativt par och bestämde sig för att skapa en ny typ av tvål från vegetabiliska oljor. Ungefär samtidigt upptäcktes olja i Pennsylvania; den trängde snabbt undan bomullsfröolja, som länge använts för belysning, som bränslekälla.

Bomullsfröolja överlämnades till statusen ”giftigt avfall” tills det företagsamma Procter & Gamble insåg att all den oönskade bomullsfröoljan kunde användas för att producera tvål. Men det fanns ett annat plus som tilltalade deras affärskänslighet: oljan kunde förändras kemiskt via en process som kallas ”hydrering” för att förvandla den till ett fast matfett som liknade ister. Det var så en olja som tidigare klassificerades som ”giftigt avfall” blev en integrerad del av den amerikanska kosten när Crisco introducerades på marknaden i början av 1900-talet.

Snart följde andra vegetabiliska oljor. Sojabönor introducerades till USA på 1930-talet och på 1950-talet hade det blivit den mest populära vegetabiliska oljan i landet. Canola-, majs- och saffloroljor följde strax efter det. Den låga kostnaden för dessa matoljor, i kombination med strategisk marknadsföring från oljetillverkarnas sida, gjorde dem enormt populära i amerikanska kök även om användningen av dem saknade motstycke i mänsklighetens historia.

Läs originaltexten här: https://chriskresser.com/how-industrial-seed-oils-are-making-us-sick/

Bona valetudo melior est quam maximae divitiae