Avskaffa stödområdena

Avskaffa stödområdena – låt glesbygden få behålla sina rikedomar

Fastighetsskatten på vattenkraftsstationerna i Norrland, Värmland och Dalarna ger staten cirka sex miljarder per år och endast cirka 125 miljoner går tillbaka som bygdemedel efter ansökan. Låt oss anamma det norska synsättet. Skatten skall i huvudsak stanna där den uppstår, skriver fem företrädare för Landsbygdspartiet oberoende. Bild: Karin G Jonsson

En återblick i artikelarkivet. Publicerades i flera landsortstidningar. I vanlig ordning nekade de fyra stora tidningarna publicering. Med motiveringen att de får in så mycket artikelunderlag och de måste sålla.

I tid efter annan hör vi talas om stödområde A och B. Vilka är då dessa stödområden?

Kort och gott kan vi säga att stödområde A är ett av Sveriges, på naturresurser, rikaste områden. För stödområde B gäller detsamma.

Det rör sig om vattenkraft, oändliga skogar och malmfyndigheter i världsklass. Dessa tillgångar genererar enorm rikedom för hela landet.

Hur kommer det sig då att dessa två tredjedelar av Sverige betecknas som stödområden? Dessutom Sveriges rikaste två tredjedelar?

Landsbygdspartiet oberoende påstår att det hänger ihop med en gammal syn på vem som är tärande och vem som är närande. En restattityd från Sveriges stormaktstid.

Om vi vänder på resonemanget, ser det en aning annorlunda ut. Det finns områden i Sverige som inte skulle klara ett år utan de rikedomar ”stödområde A och B” skänker statskassan. Dessa klart definierade områden är i storleksordning Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala.

Staten beskattar industrifastigheter, där naturligtvis vattenkraftsanläggningar ingår. Men även alla andra industrifastigheter beskattas av staten samt naturligtvis produktionen. Sågverk, stålverk och minsta rörelse som kategoriseras som industri. Många av dessa för Sverige viktiga industrier ligger i stödområde A och B.

Uttag av naturresurser beskattas överlag av staten.

Om vi leker med tanken att de ”tärande” stödområdena A och B behåller det staten beskattar avseende ovan nämnda rikedomar och sänder ”överskottet” till statskassan. Vad händer då? Det är en intressant tanke.

För de vedertagna stödområdena A och B skulle det innebära utveckling och inflyttning. En lands- och glesbygd som börjar leva på riktigt igen.

För Sveriges fyra största städer skulle det betyda svårigheter att bekosta deras infrastrukturprojekt och andra kostnader som har med storstäder att göra.

Bara fastighetsskatten på vattenkraftsstationerna i Norrland, Värmland och Dalarna ger staten cirka sex miljarder per år och endast cirka 125 miljoner går tillbaka som bygdemedel efter ansökan. Låt oss anamma det norska synsättet. Skatten skall i huvudsak stanna där den uppstår.

Ibland måste vi vända på perspektivet för att hamna rätt i debatten. Framför allt, ta bort den nedsättande benämningen ”stödområde”.

Magnus Malmsten, Michael Bonnier, Ann-Sofi Haglund, Peter Johansson och Curt Carlström, Landsbygdspartiet oberoende, Norrtälje.

Debattinlägget i sin helhet här.

Plenus venter non studet libenter.

Tänderna tillhör våra kroppar

Ursäkta mitt evinnerliga tjat!

Jag framhåller ständigt, och kommer att göra så fram till valet, att tänderna tillhör våra kroppar och skall därför inlemmas i högkostnadsskyddet för de kroppsliga åkommorna. Sverige har råd med det. Basta!

Som jag har förstått det och som jag fortfarande förstår det, så har majoriteten av ledamöterna i Sveriges riksdag uttagbara tänder, eftersom de inte vill att vi svenska medborgare ska kunna gå till tandläkare för att ha en bra tandhälsa.

Vad jag kan förstå så är det inte seriösa tandläkare som bromsar i fråga om högkostnadsskydd, utan det är de mindre seriösa månglarna som är mot behandling under högkostnadsskyddet. För jag förmodar att det kryper i skinnet på de oseriösa månglarna, bara vid tanken på att bli kontrollerade.

Här under några tidigare inlägg i högkostnadsskyddsfrågan:

Om högkostnadsskydd vid tandvård

Äldres munhälsa en tickande bomb

Politikers triage av alla fattiga

Skrivandets vedermödor

Svar från Stefan Löfven

Bona valetudo melior est quam maximae divitiae.

Tänk på vilka du kryssar 2022

Om ni svenska medborgare vill se ett ökat armod och en ökad misär i Sverige? Om ni inte vill se ett än mer avvecklat Sverige? Då bör ni nog tänka er för mer än en gång på vilka ni ska lägga er röst.

Den 16 juni 2009 fattade högern ett ödesdigert beslut om att låta värnplikten i Sverige vila i fredstid, vilket trädde i kraft den 1 juli 2010. Att ”värnplikten blev vilande” medförde att man i praktiken avskaffade värnpliktsförsvaret och ersatte detta med ett yrkesförsvar.

De sista som kallades in i värnplikt 2010 ryckte ut från grundutbildningen i mitten av 2011. Emellertid blir de som genomför den nya frivilliga grundutbildningen krigsplacerade som värnpliktiga även i de fall de inte anställs i Försvarsmakten.

(Den 2 mars 2017 meddelade S att värnplikten återinförs från och med 1 juli 2017. Enligt regeringsbeslut i december 2014 kan krigsplacerade värnpliktiga inkallas till repetitionsutbildning, något som också tillämpats.)

Lite historik

År 2012 såldes tio helikoptrar, ”som kallades fyra” inom försvaret, till ett amerikanskt företag. Prislappen var 13,4 miljoner kronor. Bara något år innan avvecklingen av två helikoptermodeller renoverades flera exemplar av både helikopter tio och helikopter fyra för totalt hundratals miljoner kronor, bland annat inför användning i Afghanistan och Nordic Battlegroup.

De borde använts för bland annat brandbekämpning!

Flera personer med insyn i helikopterfrågan som Ekot talade med, är kritiska till statens hantering av sådan här utrustning.

Några av dem lyfter bland annat att helikoptrarna, i stället för att säljas billigt hade kunnat komma till användning hos civila myndigheter, exempelvis för brandbekämpning eller sjöövervakning.

Nästa skattesänkning, för rika.

Med nästa veckas budgetförslag (18 sept 2013) har regeringen Reinfeldt kommit upp i årliga skattesänkningar på 140 miljarder kronor netto sedan 2007.

I valet 2002 minskade stödet för Moderaterna kraftigt, de borgerliga partierna förlorade valet och Bo Lundgren tvingades avgå. En viktig orsak, enligt många bedömare, var de stora fokus på de 130 miljarder som Lundgren tänkte sänka skatterna med över två mandatperioder.

Regeringen ger mest till höginkomsttagare

Regeringen M, har hävdat att det främst är låg- och medelinkomsttagare som gynnas av deras politik.

Med hjälp av SCB har vi beräknat hur M-regeringens mest betydelsefulla reformer påverkar de disponibla inkomsterna. Våra resultat:

• Både räknat som disponibel inkomst per hushåll samt som ekonomisk standard så får både låg-, medel och höginkomsttagare ungefär lika stor procentuell ökning av sin inkomst.

• Både räknat som disponibel inkomst per hushåll samt som ekonomisk standard är ökningen i kronor störst för höginkomsttagare.

• Ju högre inkomst eller ekonomisk standard hushållet respektive personen har – desto större inkomstökning räknat i kronor till följd av regeringens reformer.

• De 50 procent av hushållen som har lägst inkomster har i genomsnitt fått 11 616 kr i ökad disponibel årsinkomst per hushåll till följd av de analyserade reformerna. De 50 procent av hushållen som har högst inkomster får i snitt 43 530 kr.

• De 50 procent av hushållen som har lägst inkomst delar sammanlagt på 21 procent av den totala inkomstökningen. De 50 procent av hushållen som har högst inkomster får sammanlagt 79 procent av inkomstökningen.

• Ett annat sätt att beskriva denna fördelningsprofil är att medan de trettio procenten rikaste har fått 58,9 procent (nästan 6 av 10 kronor) delar de 70 procent med lägst inkomst på 40 procent av totala inkomstökningen.

• Den tiondel av hushållen som har högst inkomster delar på lite mer än en fjärdedel av hela inkomstökningen. Den tiondel av hushållen med lägst inkomster delar på en procent.

Resultatet gav högre arbetslöshet

Merparten av regeringens reformer har motiverats utifrån att det skulle skapa arbetstillfällen. Sedan 2006 har andelen arbetslösa stigit och andelen sysselsatta efter en lång svacka precis återvänt till den nivå som rådde då Alliansregeringen tillträdde. Detta måste beskrivas som anmärkningsvärt med tanke på de omfattande sänkningarna av skatter och ersättningar vid arbetslöshet och sjukdom som regeringen genomfört sedan 2006.

Mindre resurser till offentlig välfärd

Regeringen har även hävdat att trots stora skattesänkningar så har offentlig sektors ekonomiska resurser inte minskat. Detta stämmer inte. Med hänsyn till utvecklingen av kostnader och befolkningens storlek har den offentliga sektorns totala ekonomiska resurser minskat med ca 10 procent eller lite mer sedan 2006.

Reinfeldt vägrade öppna sitt eget hjärta

Fredrik Reinfeldt vädjar till svenska folket att öppna sina hjärtan för flyktingar. Själv sa han som kommunpolitiker i Täby nej till att teckna avtal om flyktingmottagande. Täby hänvisar till bostadsbrist. Kommunen har i dag 750 färre hyreslägenheter än 1998 på grund av att Fredrik Reinfeldt beslutade att sälja det kommunala bostadsbolaget.

Fredrik Reinfeldts valutspel ifrågasätts nu exempelvis reses frågan varför inte de moderatledda kommunerna ”öppnar sina hjärtan” för fler flyktingar. Reinfeldt förklarar detta med att det saknas hyresbostäder i dessa kommuner.

Ni ska då veta att det som skedde i Täby, sker i alla kommuner styrda av högerpartiet M idag.

Lista över kommun- och regionstyren i Sverige 2018–2022.

Lägg märke till att Mp lierar sig med vem som helst, bara för att får del av makt! Det enkom för att sänka Sverige och Sveriges kultur och samhälle till en nivå lägre än medeltiden.

Hösten 2021 fick Sverige två kvinnliga statsministrar. Förs en under några timmar, sedan en under fortsättningen fram till valet 22022-09-11. Kvinnan och statsministern heter Magdalena Andersson.

Det har klagats på ”gårdagens regering” i tid och stund. Idag har Sverige en enpartiregering med en duktig kvinnlig statsminister. Hon behöver därmed inte kohandla med minoritetspartier för ett bättre Sverige. Kanske att högerns ”kärringgnäll” upphör ett tag nu?

Den som har minnet i behåll, kanske minns Anna Lindh? Troligen Sveriges första statsminister, om hon fått leva.

Trots mina politiska krumbukter under tid, är jag fortfarande för demokrati och mot totalitär kapitalism.

Concordia civium murus urbium.

Jag är full av huvudbrus

Ett första funderande inlägg på det nya året. Gott nytt år!

Jag måste bara få uttrycka skam över svenska medborgare som vurmar för individer som har tagit sig genom hela Europa – med papper som visar deras identitet. Inte alltför få med flyg.

När de kommer till Sverige saknar de alla former av papper på sin identitet. Dessutom saknar de pengar att betala med. Deras betalning sköts då av skattepengar från fattiga pensionärer. (”Vad får jag för mina skattepengar?”)

I sin erbarmliga naivitet saknar vurmarna förståelse för att mer än trehundratusen (300’000) svenska medborgare knappt har mat för dagen. Bland dem ensamstående kvinnor med barn – och dyr hyra.

De naivistiska vurmarna missar då att svenska medborgare som vigt ett helt arbetsliv åt landet Sverige, nu belönas med en pension som kanske och i bästa fall räcker till en svindyr hyra i ett avreglerat bostadsområde.

Att gå till tandläkare är långt utanför deras ekonomiska förmåga. Kanske att ett läkarbesök kan ske om det är akut och livet hänger på en lös tråd. Men att sedan hämta ut sin medicin ligger utanför de här fattiga människornas ekonomiska förmåga.

Nä, ni naiva vurmare! Jag är mycket besviken på er. Ni ser bara individer från främmande land och skiter i hur den egna befolkningen har det.

Med er syn på alla främlingar i landet Sverige, förstår i alla fall jag, varför Sverige ser ut som det gör idag, med våld, våldtäkter och bestialiska mord.

Jag har en dröm!
– att alla brottslingar med eller utan identitet, deporteras till det land de lämnade innan de ”landsteg” i Sverige.

Jag har en dröm!
– att vi svenska medborgare hjälper människor i nöd, men avvecklar individer som bara suger på den smarriga karamellen – Sverige.

Tack för ordet.

Beatus, qui prodest, quibus potest.

Migranter eller våra pensionärer

Lite lösa trådar om pensioner och pensionärer.

Allt fler pensionärer har utöver grundpension också inkomstpension från arbete och kommer att få en hygglig ekonomisk standard som pensionärer. Men samtidigt blir de klasskillnader som finns i yrkeslivet inte mindre påtagliga vid pensioneringen. Arbetslöshet, dåliga arbetsvillkor, otillräcklig utbildning, svag ekonomi och otrygghet tidigare i livet präglar också livsvillkoren som pensionär. Många äldre kommer fortfarande att leva under knappa förhållanden.

Vi ska ha ett starkt, gemensamt pensionssystem. Alla ska kunna lita på att pensionssystemet ger en trygg inkomst på ålderns höst. Pensioneringen kommer efter ett långt arbetsliv där man har satt av delar av sin lön till pension. Självklart har man då rätt att kräva att man får ut tillräckligt med pension för att kunna leva ett drägligt liv.

En grundläggande förutsättning för att pensionerna ska höjas är att många människor jobbar. Att bekämpa arbetslösheten även för de som lever på vår välfärd idag, är därför viktigt även för pensionerna. Ju mer pengar som kommer in i pensionssystemet, desto mer kommer ut i form av pensioner.

En växande grupp svenska medborgare riskerar att få mycket låga pensioner till följd av att de utförsäkrats, ställts utanför arbetsmarknaden en längre tid och/eller tvingas arbeta till väldigt dåliga löner. Alldeles för många slits dessutom ut i arbetslivet och tvingas sluta i förtid. Arbetslivet måste vara så utformat att människor faktiskt orkar jobba fram till 65-årsdagen.

Vi får inte glömma hur Calle Bildt 1993 gav all världens pensionärer rätt till svensk pension efter att ha vistats i Sverige under tre år. Efter tre år åker de tillbaka hem och hämtar ut den svenska välfärden i sitt hemland. De lever sedan got på den pensionen resten av sina liv.

Det behövs därför en grundligare analys av vilka effekter de senaste årens förändringar riskerar att få för pensionssystemet. Denna bör ske i nära dialog med arbetsmarknadens parter och genomföras inom ramen för den breda pensionsöverenskommelsen över blockgränserna. Syftet bör vara att trygga goda pensioner och samtidigt slå vakt om ålderspensionssystemets långsiktiga ekonomiska stabilitet.

Bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget till pensionärer är viktiga för ålderspensionärer med låga inkomster. 80 procent av låginkomstpensionärerna är kvinnor och fler kvinnor än män är också i behov av bostadstillägg.

Redan inför valet 2010 föreslog vi att bostadstillägget skulle höjas och vi välkomnar att regeringen nu har följt vårt förslag. Samtidigt kan vi konstatera att regeringens åtgärder inte på något sätt kompenserar den klyfta i beskattning om regeringen skapat. Det är viktigt att den som har rätt till bostadstillägg nås av information om möjlighet att ansöka.

Den borgerliga regeringen valde under sina mandatperioder att sänka skatterna med nära 100 miljarder, för de rikaste. Att investera i viktiga äldrepolitiska reformer går för oss före stora skattesänkningar.

Pension är uppskjuten lön – inte bidrag. Men pensionärer betalar idag mer i skatt än personer som arbetar, vid lika inkomster. Vi accepterar inte denna skillnad, utan vill successivt sluta denna klyfta genom att höja grundavdraget för pensionärer.

Vi Socialdemokrater sade nej till regeringens försämrade högkostnadsskydd från 2012 för besök i sjukvården och för läkemedel. De som besöker sjukvården ofta och är beroende av många mediciner – ofta äldre – får betala försämringarna medan de rika och de som aldrig eller ganska sällan besöker sjukvården slipper försämringar helt.

”Migranter” får akut sjuk och tandvård för 50 kronor. Papperslösa får allting gratis, då de påstås ”sakna medel”. De kan till och med räkna med att bli transplanterade om det skulle behövas. Samtidigt frågar vårt etablissemang varför så få fyller i dokument om att ge bort organ vid sin död.

Den generella välfärden är baserad på följande huvudprinciper:
– Tillgänglig för alla på lika villkor. Fördelning efter behov och inte efter köpkraft.
– Hög kvalitet.
– Inkomstrelaterade socialförsäkringar och pensioner.
– Solidarisk finansiering genom skatter.
– Demokratiskt huvudmannaskap som ger medborgarna insyn, kontroll och möjlighet till utvärdering.

Concordia civium murus urbium.

Folkets parti

Jag skrev ett brev till Reformisterna som är ett av underpartierna till Socialdemokraterna.

Hej,

Ni har råd med framtiden, men Vi har inte råd att gå till tandläkaren. Det är ett oerhört skamligt beslut mot den svenska arbetarrörelsen. Förvånas inte över att mina gamla svaga arbetskamrater försvinner och röstar på andra partier vid kommande val. Många har tröttnat.

Magdalena Andersson höll sitt tal på kongressen och tyckte att Sverige med 9,3 miljoner medborgare ska vara ett föredöme för världens 7,5 miljarder invånare.Senare klappade Reformisterna händerna och tyckte detta uttalande var fantastiskt.

Magdalena Andersson!
”Sverige ska leda klimatomvandlingen i världen. Vi ska driva på med den trovärdighet som ledartröjan ger oss.”.

Jag som trodde på Magdalena Andersson! Där försvann förtroendet för henne direktdå när hon går miljöfascisterna Mp:s ärenden.

Varför då inte gå samman med Sverigedemokraterna med. Ni i S kallar ju SD för fascister och nazister. Vari består skillnaden – egentligen?

Fira ni stockholmare som har råd med det. Vi andra som lever ute på landet i Landet Sverige, sörjer ett svårt splittrat land. Vi är många idag!

Men vänliga hälsningar,

***** ******

Non ut edam vivo, sed ut vivam edo

SKR – en politisk förening utan ansvar

Ökad tillgänglighet i vården uppnås inte genom fler överenskommelser med SKR.

SLS är starkt kritiskt till gällande modell att försöka styra väntetiderna i hälso- och sjukvården och vill se lösningar på de grundläggande kapacitetsproblemen.

”Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården” tillsattes av regeringen för att verka för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården med särskilt fokus på kortare väntetider. Svenska Läkaresällskapet (SLS) har lämnat synpunkter på de förslag som presenteras i delbetänkandet ”Vägen till ökad tillgänglighet – långsiktig, strategisk och i samverkan” (SOU 2021:59) och är starkt kritiskt till gällande modell att försöka styra väntetiderna i hälso- och sjukvården och vill se lösningar på de grundläggande kapacitetsproblemen.

Utredningen kommer till samma slutsats som SLS framfört i flera debattinlägg genom åren – de styrmedel staten använt för att minska väntetiderna i sjukvården har inte fungerat och styr dessutom fel. Utredningen visar bland annat att väntetiderna i hälso- och sjukvården är långa och blir längre för varje år, trots lagstadgad vårdgaranti sedan 2009, återkommande överenskommelser mellan staten och regionerna genom SKR, med eller utan prestationsersättning, och regionernas egna åtgärder.

– Vårdgarantin uppfylls inte på långa vägar och det finns stora skillnader mellan och inom regionerna, säger Tobias Alfvén ordförande för Svenska Läkaresällskapet.

Utredningen nämner också den kritik som genom åren har framförts av läkarprofessionen, Riksrevisionen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

– Den lagstadgade vårdgarantin med eller utan prestationsbaserade ersättningar har inte löst problemen med bristande tillgänglighet, säger Kiku Pukk Härenstam, ordförande för SLS delegation för medicinsk kvalitet. Vårdgarantin tenderar i stället att tränga undan patientgrupper med stora och komplexa vårdbehov, något som inte främjar kontinuitet och skiftar fokus inom verksamheter till att prestera snabbt och effektiv med enklare patientfall som ger bättre statistik och bättre ersättning.

För att öka tillgängligheten i vården behöver vårdens professioner inkluderas och vara delaktiga i utformning av planer och åtgärder och ges förutsättningar att arbeta med kärnverksamheten på ett effektivt sätt.

– Utredningen landar i förslag som prövats i över tio år utan att ge önskvärd effekt. Det som föreslås är vidareutveckling av gällande överenskommelse mellan staten och SKR, mer detaljerade prestationsbaserade ersättningar, mer av administrativ överbyggnad med nya metoder att mäta tider till olika besök och en statlig kommitté, säger Tobias Alfvén. Vi anser att överföring av statliga medel till regioner via överenskommelser mellan staten och SKR är en styrmodell som ska användas med stor försiktighet, då det förutom en ryckighet i vården även innebär att den transparens och insyn som medborgare har rätt att förvänta sig sätts ur spel.

SLS anser även att utredningen saknar grundläggande etisk analys när det gäller tillgänglighet. Om utredningens förslag i praktiken ger sämre tillgänglighet, kontinuitet och vårdkvalitet för patienter med de största och mest komplexa vårdbehoven uppstår en direkt konflikt med den prioriteringsetiska plattformen.  

– Utredningen bör i det fortsatta arbetet ta fram förslag på en kraftigt reformerad översiktlig vårdgaranti, utan detaljreglering, som bygger på ett ökat ansvarstagande från vårdens professioner och som är helt frikopplad från prestationsbaserade ersättningar, säger Kiku Pukk Härenstam.

Covid 19-pandemin har tydligt visat att medarbetarna i sjukvården på kort tid kan skapa tillgänglighet när de ges mandat och ansvar och fråntas administrativa pålagor. Men nyckeln till en stärkt tillgänglighet är att professionerna och beslutsfattare på nationell och regional nivå gemensamt löser de stora grundläggande kapacitetsproblemen i hälso- och sjukvården som orsakar långa väntetider.

– För öka tillgängligheten i vården måste primärvården stärkas med fler specialister i allmänmedicin, likaså måste antalet vårdplatser och intensivvårdsplatser öka. Till syvende och sist handlar det om att stärka kärnverksamheten med fler medarbetare och inte minst nyckelpersonal såsom specialiserade sjuksköterskor och läkare, avslutar Tobias Alfvén.

Läs hela remissvaret >>

Absentem laedit, qui cum ebrio litigat

Tandvården borde vara likadan

Att betala sitt tandläkarbesök kan bli en dyr affär.

Bild: Johan Nilsson/TT

Tandvård.

Sveriges tandvård skall ingå i allmänna sjukvården. Den gemensamma sociala välfärden har under senare år nedrustats så att man snart kan ana omfattningen av försämringen genom att se på tandstatusen hos medborgarna.

Låginkomsttagare, sjukskrivna och de som står långt från arbetsmarknaden har ofta en inkomst som knappast räcker till livets nödtorft och definitivt inte ger utrymme för prioritering v tandvård.

Om man ändå tvingas uppsöka tandvården, finns en osäkerhet om vilka kostnader man ådrar sig.

Ett besök på primärvården vet man på förhand vad det kommer att kosta, ett besök hos tandvården borde avgiftsbeläggas på samma sätt. Tandvården skall på ett naturligt sätt ingå i den allmänna sjukvården.

Kostnaden för ett tandvårdsbesök skall jämställas med ett primärvårdsbesök.

Ubi concordia, ibi victoria.

ETC och inbillad rasism

Jag får frekvent e-post från Andreas Gustavsson, chefredaktör på tidningen ETC. Han Andreas förfasar sig över rasismen i Sverige. Naturligtvis är det han Andreas och de andra verklighetsfrånvarande i landet Stockholmien som ser fasorna i Sverigedemokraterna.

Tyvärr ser han och en miljonen andra blinda stabbor i landet Stockholmien inte skogen för bara träd när han utan vidare med en dåres envishet klankar på 1,2 miljoner svenska medborgares ställningstagande i valet 2018. Tyvärr vägrar han och övriga i Stockholmien se fasorna med 0,3 miljoner väljares fullständiga dårskap.

Därför följande DM på Twitter till ”den gode” Andreas:

Hej Andreas.

Det är inte SD och inbillad rasism som stör mig och många svenska medborgare med mig. Det är ”klimat- och miljöfascisterna” Mp:s makt i regering och riksdags korridorer.

Hur ett litet parti med 4,2 procent av 6.5 miljoner väljares röster och endast 10 av 349 mandat i Sveriges riksdag kan ha sådan makt förvånar många svenska medborgare. I synnerhet förvånas vi något äldre medborgare.

Ni i landet Stockholmien har alla kommunikativa möjligheter, men vi på landet – Landet saknar dessa möjligheter och är oerhört beroende på överkomliga drivmedelspriser.

Dessutom är vi på landet – Landet beroende av en levande landsbygd för överlevnad. Lokalodlade livsmedel du vet. Så kontentan av detta lilla inlägg är att vi i landet – Landet förfasas inte över någon inbillad rasism! Utan vi på landet – Landet förfasas över klimat- och miljöfascisternas brist på humanism.

Vi 9 miljoner svenska medborgare utanför landet Stockholmien bildar idag små öar av motståndsrörelser mot det klimat- och miljöfascistiska imperiet i Sverige riksdag.

Det var nog allt för idag Andreas. Må gott och lev väl i din kammare.

————————-

Jag förmodar och på goda grunder att det kommer ett varmt DM tillbaka, eller så skiter han i att kommentera, precis som alla andra verklighetsblinda och verklighetsfrånvända PK-folk.

Concordia civium murus urbium

Politiker låtsas vara Gud

Ursäkta mitt politiska inlägg om lilla Halland här, men det måste bara ut. Tyvärr är Halland bara ett exempel bland många i dagens Sverige.

Bildmakare okänd

Jag funderar på om jag kan lita på sjukvården idag? I synnerhet som jag har passerat 70-strecket. För nästan samma dag som jag passerade 70 så fick jag meddelande från urologen att jag var flyttad till min vårdcentral. Då hade jag varit under sjukhusets beskydd sedan jag arbetade där.

När jag så läser om skillnaden i vård mellan högutbildade/lågutbildade och rika/fattiga, stiger oron ändå mer.

En del av spelet i denna min uteslutning beror säkert på att politikerna har flyttat den mycket väl fungerande urologi från Länssjukhuset i Halmstad till Länsdelssjukhuset i Varberg och ”nya sjukhuset” i Kungsbacka. Varför är det ingen som vet? Troligen ekonomiska illfundigheter.

Lite bakgrund
För några år sedan skulle all urologi ligga i Halmstad. En specialist i urologi från Linköpings Universitetssjukhus fick jobbet att utveckla urologin vidare. Hans fru som var ögonspecialist följde med. Efter något halvår ångrade sig politikerna. Urologin skulle inte vara någon specialitet i Halmstad. De båda välbehövliga urolog- och ögonspecialisterna slutade.

Under flera år har man haft hjärtkunskap i Halmstad med koronarröntgen. Plötsligt skulle Varberg (politikerna) ha en likadan behandlingsavdelning. Som väl var sade någon stopp. Då hyrde politikerna i Varberg in en mobil koronarangiografi till stor kostnad per dygn i stället, för man ville inte vara sämre än storebror Halmstad. Till slut besinnade sig politikerna. Man skickade då patienterna till Mölndals sjukhus till en än större kostnad.

Nu har urologiutrustning med operationspersonal och robotar flyttats till och stationerats i Varberg. Hur länge är det väl ingen som vet egentligen. Kanske att Halmstad får en stark politiker i det nya region Halland. Då ska det ändras om igen kan tro. Troligen kommer även ortopedin som under lång tid varit Varbergs specialitet, även den flyttas till Kungsbacka. Den som lever får se.

Problemen i Halland med flytt mellan Halmstad och Varberg är att hänföras till storebrorskomplex! Politikerna i Halland (Vbg) löste storebrorsproblemet.
Man gjorde om Hallands Läns Landsting, till Region Halland.

Kostnaden var astronomisk till vad man fick för pengarna. Man (politikerna) passade då på att döpa om sjukhusens namn till Hallands sjukhus Varberg, Hallands sjukhus Kungsbacka och Hallands sjukhus Halmstad. Laholm är fortfarande degraderad till vårdcentral. Laholm och ligger 28 kilometer från Halmstad men tar hela 29 minuter att köra.

Man ska då veta att Kungsbacka är en ”dyrkommun” och ligger endast 21 kilometer från Mölndal. Det tar 18 minuter att köra sträckan Kungsbacka Mölndal. Mölndals sjukhus ligger under Sahlgrenska Universitetssjukhusets domän. Där kan man få all hjälp som rimligen står i proportion till kostnaden.

Mölndal och Sahlgrenska ligger dessutom ett stenkast från varandra. Varför då göra Kungsbackas VC till sjukhus? Det är som att kasta pengar i sjön. Varför inte då göra Laholms VC till sjukhus med? Troligen beroende på att Laholm är ett agrikulturellt landskap, till skillnad från Kungsbacka..

För att gå tillbaka till min inledning, om man kan lita på sjukvården i Halland idag, så är nog svaret ett obetingat Nej. Den som har följt alla svängningar om och med alla flyttar, håller troligen med mig. Hallands landstingspolitiker, numera regionpolitiker, är knappast mer seriösa än en hungrig varg.

Slutligen påstår jag frankt att dagens sjukvårdspolitiker är att jämföras med en outbildad skock får. Sanningens ord är något så främmande för den här outbildade skocken får, som närmsta galax i rymden är till vår jord.

Ps.
Sverige har 21 regioner! 21 regioner som har mycket sporadiskt samarbete. Oftast motarbetar de 21 regionerna varandra på grund av ett ekonomiskt revirhävdande. Och de 21 regionernas bristande kommunikation.
Om Sverige skulle behöva bli uppdelade i regioner så skulle Sverige max behöva tre regioner. Götaland, Svealand och Norrland.
Ds.

Errare humanum est, perseverare diabolicum!