Det är inte över

För er som inte har fattat än!

Ni som tror att detta handlar om en vanligt förkylning! Se, lyssna och lär. De som drabbas hade nog tänkt sig en annan behandling. Lyssna på larmpip och allt ljud från maskiner.

Bild från 2020

Mats Eriksson (Docent i Anestesi & Intensivvård), uttalar följande kloka ord: De som nu intensivvårdas pga covid19 är i princip 100% ovaccinerade, trots att deras andel av befolkningen minskar. Men det är frivilligt att utsätta sig för onödig risk; själv avstår jag.

Lycka till med framtiden!

Låt våra äldre leva med hela tänder

Bild: Folktandvården.vregion.se

Det här är ett av mina inlägg inför valet 2014. Jag undrar om det blivit någon nämnvärd förändring? Javisst, våra migranter betalar bara 50 kronor för ”akut” tand-och sjukvård.

Det är vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det framgår i en unik enkät från Sveriges Tandläkarförbund till 1 945 pensionärer om hur de ser på sin munhälsa.

Tandläkare, pensionärsorganisationer och forskare varnar för att situationen på kort tid kan försämras om ingenting görs. Vi får fler äldre i befolkningen. Framförall fler äldre fattiga svenska medborgare.

Det är hög tid att regering, landsting och kommuner agerar.

I larmrapporter från forskare och munhälsoexperter varnas för konsekvenserna av dagens brister i omsorgen om äldres mun och tänder. Uppsökande tandvård är nödvändig, men kommer in alldeles för sent.

Många äldre skulle behöva ökat stöd flera år tidigare för att undvika att munhälsan kraftigt försämras. Äldre har idag fram till pensioneringen ofta en lika god munhälsa som när de var yngre, men när allmänhälsan försämras kommer de stora bekymren med mun och tänder.

Nationell äldresamordnare vid Socialdepartementet Eva Nilsson Bågenholm har yttrat följande: ”De äldres munhälsa är en tickande bomb”!

Sveriges Tandläkarförbund är oroade över att biståndshandläggarna i landets kommuner inte i tillräckligt hög grad tar upp munhälsa och tandvård vid biståndsbedömning till sköra äldre personer som bor hemma.

Enligt förbundets ordförande Gunilla Klingberg är detta allvarligt, det vill säga att denna grupp människor inte får ta del av sin rätt till såväl munhälsobedömning som uppsökande och nödvändig tandvård.”.

Hans Göranssons ledare i Tandläkartidningen Nummer 12, 16 oktober 2014 säger följande:

Vi kan konstatera att myndigheterna än en gång har missat sambandet mun–kropp.

För en tydlig lagstiftning borde tandvårdens och sjukvårdens patienträttigheter skrivas fast i samma lagstiftning. Detta är Tandläkarförbundets bestämda uppfattning, som vi ständigt upprepar i våra kontakter med myndigheterna.

Jag som representant för PRO, hart tagit upp frågan med socialdemokraterna om inte tandvården ska ligga under högkostnadsskyddet? Svaret var blankt nej. Motiveringen var att det blir för dyrt för samhället.

Min fråga är då vilket som blir billigast i längden?

Är det förebyggande tandvård eller är det att kurera följdsjukdomar beroende på tändernas dåliga status. Naturligtvis är/blir det dyrare att kurera följdsjukdomar.

Bättre med relevant högkostnadsskydd än alternativet palliativ vård av äldre. Eutanasi är inte heller något alternativ. Låt därför våra äldre leva med hela tänder – hela livet.

Bona valetudo melior est quam maximae divitiae.

Patientens ställning måste stärkas

Bild från Haema – pågående projekt

Från Blodcancerförbundets medlemstidningen Haema 4 – Ledare

Patientens ställning har inte förbättrats sedan patientlagen infördes enligt en ny rapport från myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Försämringar har snarare skett inom områdena tillgänglighet, information och delaktighet. De alltjämt långa köerna inom vården är också en av de allvarliga bristerna.

Den nya rapporten ”En lag som kräver omtag, Uppföljning av patientens genomslag, medför en fördjupning om valfrihet” baseras på en webundersökning som genomförts bland cirka 9’500 patienter av myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Undersökningen har stora likheter med de enkätundersökningar om patientlagen som genomfördes av samma myndighet år 2014 och 2016. Vårdanalys har även intervjuat företrädare för olika patient- och medlemsorganisationer.

Efter drygt sex år från patientlagens genomförande konstateras fortfarande stora brister i vårdens tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och samordning. Lägst måluppfyllelse ses bland patienter som blir remitterade till specialistvården, vilken enligt vårdgarantin ska ske inom 90 dagar. Även om pandemin sannolikt haft en viss negativ påverkan, ser myndigheten få tecken på förbättringar. Vårdanalys lyfter ett flertal viktiga förklaringar till resultaten. Strategier saknas för att möta intentionerna på alla plan. Samtidigt saknas kultur inom hälso- och sjukvården som verkar för att stärka patientens ställning.

Vårdanalys rekommendation till regeringen är att förtydliga patientlagen vad gäller vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Myndigheten anser att regeringen och IVO, Inspektionen för vård och omsorg, bör förstärka tillsynen och ansvarsutkrävandet. Huvudmännen bör vidare ställa tydliga krav på incitament till vårdgivare att uppfylla skyldigheterna i lagen.

Resultatet av rapporten bekräftas delvis av Blodcancerförbundets medlemsundersökning, som genomfördes av Novus 2020, där 66 procent av de tillfrågade ansåg sig fått vara delaktiga i beslut rörande den egna behandlingen. 55 procent har fått information om olika behandlingsalternativ medan endast 20 procent har givit förslag på egen behandling.

För upplevelse av delaktighet i vården krävs patientinvolvering både på individ- och systemnivå. I förra numret av Haema beskrev jag en mycket välstrukturerad arbetsprocess som används av NICE, Nationa Institute for Health and Excellence, Storbritannien, för delaktighet på systemnivå. Tyngdpunkten ligger på involvering av utbytbara expertpatienter och patientföreträdare från patient och ”brukarorganisationer” med möjlighet att bifoga en skriftlig inlaga som redovisas öppet i samband med beslut. Där har patientorganisationer också möjlighet att begära omprövning av ett fattat beslut genom att åberopa ny evidens.

En högre grad av delaktighet på individnivå kan uppnås genom personcentrerad vård. Nyckelbegrepp inom personcentrerad vård är partnerskap, patientberättelser och dokumentation. Personcentrerad vård strävar efter en vårdrelation som bygger på partnerskap mellan behandlare och patient. Inriktningen syftar till att ”patienten” först och främst ses som en person med unika behov, erfarenheter och mänskliga resurser. Patienten tillskrivs både rättigheter och ansvar när det gäller den egna vården. Vården planeras i samförstånd med patienten.

Att lyssna på patientens berättelse om sitt tillstånd är en förutsättning för personalcentrerad vård. Vård, rehabilitering och omsorg planeras gemensamt med hälsoprofessionen. En överenskommelse dokumenteras i en hälsoplan som innehåller mål och strateger för genomförande med kort- och långsiktig uppföljning.

Personcentrerad vård fokuserar på individens resurser och innebär en övergång från att patienten är en passiv mottagare av medicinska insatser till en patient som aktivt deltar i planering och genomförande av den egna vården.

Att som människa med vård- och omsorgsbehov få vara i centrum så långt det är möjligt och inkluderas i alla vårdbeslut. leder till bättre egenvård, bättre följsamhet till medicinering och bättre samarbete mellan vårdgivare. Samhällets resurser kan användas mer effektivt, vårdtiden på sjukhus kan förkortas när patienter känner sig tryggare och medicinska komplikationer minskar.

För att Sverige ska vara en ledande Life Science-nation och inom framkant för medicinsk utveckling, krävs en tydlighet i hur forskning, innovation och patienters snabba tillgång till nya innovativa behandlingar hänger ihop. Men patientens ställning behöver också stärkas genom en patientlag med uttalade patienträttigheter. Delaktighet måste säkerställas genom patientinflytande både på individ- och systemnivå och att patienter får möjlighet att göra egna val utifrån individens egna preferenser.

Lise-lott Eriksson
Ordförande, Blodcancerförbundet

Bene diagnoscitur, bene curatur.

Tänderna tillhör våra kroppar

Ursäkta mitt evinnerliga tjat!

Jag framhåller ständigt, och kommer att göra så fram till valet, att tänderna tillhör våra kroppar och skall därför inlemmas i högkostnadsskyddet för de kroppsliga åkommorna. Sverige har råd med det. Basta!

Som jag har förstått det och som jag fortfarande förstår det, så har majoriteten av ledamöterna i Sveriges riksdag uttagbara tänder, eftersom de inte vill att vi svenska medborgare ska kunna gå till tandläkare för att ha en bra tandhälsa.

Vad jag kan förstå så är det inte seriösa tandläkare som bromsar i fråga om högkostnadsskydd, utan det är de mindre seriösa månglarna som är mot behandling under högkostnadsskyddet. För jag förmodar att det kryper i skinnet på de oseriösa månglarna, bara vid tanken på att bli kontrollerade.

Här under några tidigare inlägg i högkostnadsskyddsfrågan:

Om högkostnadsskydd vid tandvård

Äldres munhälsa en tickande bomb

Politikers triage av alla fattiga

Skrivandets vedermödor

Svar från Stefan Löfven

Bona valetudo melior est quam maximae divitiae.

Blogg 46 lever fortfarande

Ni som läste denna blogg frekvent har lagt märke till en viss trötthet hos mig som bloggare. Det beror på att jag inte har fått gensvar på mina funderingar.

Bild från: Äldres munhälsa en tickande bomb

Bland annat så har mina skrik rörande högkostnadsskydd vid tandvård fallit av pinn, så att säga.

Nu har jag själv drabbats av tandläkeriets korrupta etablissemang. Det måste vara något galet när tandläkare kan bestämma och besluta om kostnaderna för sina arbeten i våra munhålor. Och kostnaderna varierar stort i landet.

Någon frågade om jag ville ha sämre tandvård än idag!

Av den frågan blev jag så paff så jag inte kom mig för att ställa en följdfråga, nämligen om sjukvården har blivit så mycket sämre när den lades under högkostnadsskyddet. Naturligtvis är svaret ett rungande Nej.

Jag skrev brev till Magdalena Andersson och Stefan Löfven, men fick bara ett långt och intetsägande svar från Stefans kansli. Så nu ska jag samla i ladorna inför kommande val för att ställa ”etablissemanget” mot väggen.

Här är mina tidigare inlägg om och kring högkostnadsskyddet.

Trots tandläkeriets och etablissemangets korruption gällande vår tandvård, tillhör tänderna munnen och skall därför behandlas som resten av kroppen när det gäller högkostnadsskydd. BASTA!

Dentes etiam ad corpus pertinent.

Ps.
Jag kommer tillbaka här när jag har sansat mig!
Ds.

Så var jag tillbaka igen

Bild: Ny Teknik

Lär känna supermakten i din hjärna

Belöningssystemet är skapat för en värld i vilken det rådde brist på mat. Det är ett känsligt navigeringssystem som ska få oss människor att göra det som är bra för vår arts fortlevnad, det vill säga äta, sova, älska.

Denna supermakt styr vårt beteende och tyvärr föredrar den mat som skjuter blodsockernivån i höjden. Socker är den mest lättsmälta formen av kolhydrater. Därför är det så attraktivt för hjärnan. Snabba (eller korta som Martin Ingvar säger) kolhydrater kräver en minimal insats för att förvandlas till socker.

Ju vildare blodsockret svänger upp och ner, desto starkare blir begäret efter sötsaker. Det är när blodsockernivån sjunker som suget kommer. Hjärnan vill ha upp nivån igen. Kroppen stressas av sockerrik mat i stora portioner som äts på oregelbundna tider. Stresshormonet kortisol gör att vi väljer mat med högt kaloriinnehåll, tar större portioner och äter fortare.

De supersnabba kolhydraterna i läsk gör att hjärnan inte kopplar på aptitregleringen. Den söta smaken i lightläsk gör att hjärnan räknar med att få socker och utlöser en oproportionerlig mängd insulin. Det leder i sin tur till blodsockerfall, sug och fettbildning. Alkohol driver också upp blodsockerkurvan. Några nötter eller en bit ost innan du dricker vin kan sänka blodsockerstigningen något.

Medan socker och andra snabba kolhydrater håller dig kvar i hungerfasen, driver fett dig in i mättnadsfasen. När du avstår från socker och allt som innehåller vetemjöl eller stärkelse får kroppen tid att ändra hormonsystemet till normalläge. På köpet får du en normalisering av hjärnans belöningssystem i förhållande till socker.

Källa: Hjärnkoll på vikten

Hjärnmonstret bygger bukfettet.

Du bär på ett mysterium.

Bona valetudo melior est quam maximae divitiae.

När vi äter mer fett

Nu föreslår forskare att man ska ändra vilka blodfetter man mäter vid hälsokontroller, för att förutsäga risken för hjärt-kärlsjukdom. Detta är verkligen något jag hoppas får genomslag!!!

Läkare har länge stirrat sig blinda totalnivåerna av kolesterol i blodet, eller det onda LDL-kolesterolet, för att bedöma risken att någon ska få en hjärtinfarkt. Men faktum är att båda dessa värden är relativt usla markörer för hjärthälsa, framförallt för kvinnor.

Det kraftiga fokuset som man haft på totalnivåerna kolesterol i blode och LDL-kolesterolet, har dessutom lett till kostråd som är helt uppåt väggarna. När vi äter mer fett ökar framför allt det goda HDL-kolesterolet, vilket är ett gott tecken. Men när läkare tittar på totalnivåerna kolesterol, tolkar de höjningen av det goda kolesterolet som något negativt.

Att många läkare endast tittar på totalnivåerna kolesterol i blodet, har också lett till att kvinnor har överbehandlats med kolesterolsänkande läkemedel. Kvinnor har oftare än män ett högt gott HDL-kolesterol, vilket är bra. Men de trubbiga mått man använt i vården har lett till att man sett detta som något dåligt.

Jag skrev om behovet att ändra vilka blodfettmarkörer man utgår ifrån vid riskbedömning av hjärt-kärlsjukdom i min första bok, ”Ett sötare blod”. Det är tio år sedan snart. Äntligen, äntligen, äntligen kanske man faktiskt ändrar detta. Det är inte en dag för sent!

Ann Fernholm

Vill införa ny blodfettmarkör i riktlinjer.

Fas est ab hoste doceri.

Covid – en vanlig förkylning

För er som ännu inte hat fattat. För er som ännu inte har förstått!

Ni som tror att detta handlar om en vanligt förkylning! Se, lyssna och lär. De som drabbas hade nog tänkt sig en annan behandling. De som drabbas hade nog tänkt sig ett annat liv.

I det här inlägget slipper ni lyssna på pipande larm och väsande ljud från de livsuppehållande maskinerna. Till det får ni försöka använda er goda fantasi. Bara se och lyssna.

Jag har arbetat som ingenjör inom sjukvården och arbetade ibland ganska tätt tillsammans med IVA-personal när jag startade dialys av normalt svårt sjuka – under normala förhållande – med normal skyddsutrustning.

När det gäller behandling av covid-patienter gäller helt andra förhållanden. Om du inte är nedsövd, så ser du personalen runt dig som rymdvarelser. Har du mardrömmar på grund av mediciner, blir upplevelserna minnen för livet.

Det här är inget skrämselinlägg. Det här är inget tjat om vaccination. Det är bara en berättelse om hur det kan bli om Du inte skyddar Dig och är försiktig ute i samhället. Minns att spanska sjukan tog 50 miljoner liv! Snart är vi där!

Tvätta och sprita dina händer noga. Om du inte är vaccinerad, håll tydligt avstånd till omgivningen. Det är mitt råd för framtiden. Den här pandemin inte över på långa vägar.

Lycka till med Er framtid!

Errare humanum est, perseverare diabolicum.

Hur industriella fröoljor gör oss sjuka

Experter har presenterat flera orsaker som möjliga förklaringar till de snabbt stigande frekvenserna av kroniska sjukdomar i industrialiserade länder, inklusive socker och mättat fett. Men en vanlig mat som finns i dieter för miljoner människor har fått förvånansvärt lite uppmärksamhet — industriella fröoljor.

Industriella fröoljor har ingen plats i en hälsosam kost.

Vad är industriella fröoljor?
Hur tillverkas industriella fröoljor?

Från giftigt avfall till ”hjärtfriskt”: historien om fröoljor
Sex anledningar till att industriella fröoljor är fruktansvärda för din hälsa
Hur så kallade ”friska” fröoljor gör oss sjuka
Hur man undviker industriella fröoljor
När det kommer till Omega-6 är kvalitet viktigt
Sex fetter du borde laga mat med

I motsats till vad vi har fått höra, är industriella fröoljor som sojaböns-, raps- och majsoljor inte ”hjärthälsosamma” eller på annat sätt fördelaktiga för våra kroppar och hjärnor; faktiskt mycket forskning tyder på att dessa oljor gör oss sjuka. Läs vidare för att lära dig om den industriella fröoljeindustrins historia, de negativa hälsoeffekterna av att konsumera dessa oljor och vilka dietfetter du bör äta istället.

Vad är industriella fröoljor?

Till skillnad från traditionella fetter som olivolja, kokosolja, smör, ghee och ister, är industriella fröoljor ett mycket nytt tillskott till den mänskliga kosten.

Faktum är att industriella fröoljor, de högt bearbetade oljorna som utvinns från sojabönor, majs, raps (källan till rapsolja), bomullsfrö och safflorfrön, introducerades först i den amerikanska kosten i början av 1900-talet. Hur kom då dessa oljor att inta en så inflytelserik position inte bara i den amerikanska standarddieten utan i ”västerniserade” dieter runt om i världen? Historien är verkligen märklig.

Industriella fröoljor användes ursprungligen i tvåltillverkningsprocessen. Så hur hamnade dessa industriella biprodukter på våra tallrikar?

På 1870-talet beslöt Cincinnati’s två tvålmakare – William Procter och James Gamble – att inleda affärer tillsammans. Medan tvål historiskt sett hade tillverkats av utsmält fläskfett, var Procter och Gamble ett innovativt par och bestämde sig för att skapa en ny typ av tvål från vegetabiliska oljor. Ungefär samtidigt upptäcktes olja i Pennsylvania; den trängde snabbt undan bomullsfröolja, som länge använts för belysning, som bränslekälla.

Bomullsfröolja överlämnades till statusen ”giftigt avfall” tills det företagsamma Procter & Gamble insåg att all den oönskade bomullsfröoljan kunde användas för att producera tvål. Men det fanns ett annat plus som tilltalade deras affärskänslighet: oljan kunde förändras kemiskt via en process som kallas ”hydrering” för att förvandla den till ett fast matfett som liknade ister. Det var så en olja som tidigare klassificerades som ”giftigt avfall” blev en integrerad del av den amerikanska kosten när Crisco introducerades på marknaden i början av 1900-talet.

Snart följde andra vegetabiliska oljor. Sojabönor introducerades till USA på 1930-talet och på 1950-talet hade det blivit den mest populära vegetabiliska oljan i landet. Canola-, majs- och saffloroljor följde strax efter det. Den låga kostnaden för dessa matoljor, i kombination med strategisk marknadsföring från oljetillverkarnas sida, gjorde dem enormt populära i amerikanska kök även om användningen av dem saknade motstycke i mänsklighetens historia.

Läs originaltexten här: https://chriskresser.com/how-industrial-seed-oils-are-making-us-sick/

Bona valetudo melior est quam maximae divitiae