Patientens ställning måste stärkas

Bild från Haema – pågående projekt

Från Blodcancerförbundets medlemstidningen Haema 4 – Ledare

Patientens ställning har inte förbättrats sedan patientlagen infördes enligt en ny rapport från myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Försämringar har snarare skett inom områdena tillgänglighet, information och delaktighet. De alltjämt långa köerna inom vården är också en av de allvarliga bristerna.

Den nya rapporten ”En lag som kräver omtag, Uppföljning av patientens genomslag, medför en fördjupning om valfrihet” baseras på en webundersökning som genomförts bland cirka 9’500 patienter av myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Undersökningen har stora likheter med de enkätundersökningar om patientlagen som genomfördes av samma myndighet år 2014 och 2016. Vårdanalys har även intervjuat företrädare för olika patient- och medlemsorganisationer.

Efter drygt sex år från patientlagens genomförande konstateras fortfarande stora brister i vårdens tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och samordning. Lägst måluppfyllelse ses bland patienter som blir remitterade till specialistvården, vilken enligt vårdgarantin ska ske inom 90 dagar. Även om pandemin sannolikt haft en viss negativ påverkan, ser myndigheten få tecken på förbättringar. Vårdanalys lyfter ett flertal viktiga förklaringar till resultaten. Strategier saknas för att möta intentionerna på alla plan. Samtidigt saknas kultur inom hälso- och sjukvården som verkar för att stärka patientens ställning.

Vårdanalys rekommendation till regeringen är att förtydliga patientlagen vad gäller vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Myndigheten anser att regeringen och IVO, Inspektionen för vård och omsorg, bör förstärka tillsynen och ansvarsutkrävandet. Huvudmännen bör vidare ställa tydliga krav på incitament till vårdgivare att uppfylla skyldigheterna i lagen.

Resultatet av rapporten bekräftas delvis av Blodcancerförbundets medlemsundersökning, som genomfördes av Novus 2020, där 66 procent av de tillfrågade ansåg sig fått vara delaktiga i beslut rörande den egna behandlingen. 55 procent har fått information om olika behandlingsalternativ medan endast 20 procent har givit förslag på egen behandling.

För upplevelse av delaktighet i vården krävs patientinvolvering både på individ- och systemnivå. I förra numret av Haema beskrev jag en mycket välstrukturerad arbetsprocess som används av NICE, Nationa Institute for Health and Excellence, Storbritannien, för delaktighet på systemnivå. Tyngdpunkten ligger på involvering av utbytbara expertpatienter och patientföreträdare från patient och ”brukarorganisationer” med möjlighet att bifoga en skriftlig inlaga som redovisas öppet i samband med beslut. Där har patientorganisationer också möjlighet att begära omprövning av ett fattat beslut genom att åberopa ny evidens.

En högre grad av delaktighet på individnivå kan uppnås genom personcentrerad vård. Nyckelbegrepp inom personcentrerad vård är partnerskap, patientberättelser och dokumentation. Personcentrerad vård strävar efter en vårdrelation som bygger på partnerskap mellan behandlare och patient. Inriktningen syftar till att ”patienten” först och främst ses som en person med unika behov, erfarenheter och mänskliga resurser. Patienten tillskrivs både rättigheter och ansvar när det gäller den egna vården. Vården planeras i samförstånd med patienten.

Att lyssna på patientens berättelse om sitt tillstånd är en förutsättning för personalcentrerad vård. Vård, rehabilitering och omsorg planeras gemensamt med hälsoprofessionen. En överenskommelse dokumenteras i en hälsoplan som innehåller mål och strateger för genomförande med kort- och långsiktig uppföljning.

Personcentrerad vård fokuserar på individens resurser och innebär en övergång från att patienten är en passiv mottagare av medicinska insatser till en patient som aktivt deltar i planering och genomförande av den egna vården.

Att som människa med vård- och omsorgsbehov få vara i centrum så långt det är möjligt och inkluderas i alla vårdbeslut. leder till bättre egenvård, bättre följsamhet till medicinering och bättre samarbete mellan vårdgivare. Samhällets resurser kan användas mer effektivt, vårdtiden på sjukhus kan förkortas när patienter känner sig tryggare och medicinska komplikationer minskar.

För att Sverige ska vara en ledande Life Science-nation och inom framkant för medicinsk utveckling, krävs en tydlighet i hur forskning, innovation och patienters snabba tillgång till nya innovativa behandlingar hänger ihop. Men patientens ställning behöver också stärkas genom en patientlag med uttalade patienträttigheter. Delaktighet måste säkerställas genom patientinflytande både på individ- och systemnivå och att patienter får möjlighet att göra egna val utifrån individens egna preferenser.

Lise-lott Eriksson
Ordförande, Blodcancerförbundet

Bene diagnoscitur, bene curatur.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s