Vad låg bakom den stora migrationen

Sumerisk avbildning av boskapsskötsel cirka 2500 f.Kr. Foto: TT

I årtusenden har människor av olika härkomst levt nära varandra i Europa. Nu har ett forskarteam med ledning i Göteborg fått drygt 100 miljoner kronor för att ta reda på vad som ligger bakom den migration som började för 8 000 år sedan.

Tack vare de senaste decenniernas vetenskapliga nyvinningar, till exempel DNA-forskningen, har vår kännedom om människans förhistoriska vandringar vidgats och tar inte längre sitt avstamp i hypoteser. Ett färskt exempel är ett internationellt tvärvetenskapligt forskningsprojekt under ledning av Kristian Kristiansen, professor i arkeologi i Göteborg, som precis tilldelats 10 miljoner euro av Europeiska forskningsrådet.

”Det var mycket lättare att försörja familjer genom jakt än genom att underkasta sig det tunga bondeslitet.”

I fokus för forskningen står migrationerna under perioden från 6 000 f.Kr. till 500 f.Kr. Vad kom först – klimatförändringar eller sociala och ekonomiska transformationer? Hur påverkade kulturella och genetiska utvecklingslinjer varandra?

Mot den bakgrunden kan det ha sitt intresse att slå fast vad forskarmajoriteten idag anser om den intressantaste av alla forntida kulturvandringar i Europa, den som resulterade i spridningen av jordbruk. Varför blev vi bönder? Det var mycket lättare att försörja familjer genom jakt, fiske och insamling än genom att underkasta sig det tunga bondeslitets vardag – som visserligen gav underlag för en växande befolkning, men samtidigt låste fast mänskligheten i hårda maktstrukturer.

Reliefer som avbildar plöjning från 2400 f.Kr. i Sakkara i Egypten. Foto: Album/TT

Ursprungligen, när jordbruket introducerades i Främre Orienten omkring 8 000 f.Kr., var det bara ett komplement till insamlingen av vildväxande säd och, så småningom, boskapsskötsel. I ett senare skede spred sig jordbruket till områden där folk – i brist på vildväxande resurser – måste odla mer intensivt för att ha något att leva av vid sidan av den föda djuren gav. En nyckelfas i uppkomsten av storskaliga agrarsamhällen ägde rum när människor övergick till att använda sumpmarker i låglandet vid Eufrat och Tigris och andra problematiska regioner som betesmarker. Det var inte ett förstahandsval. Så länge folk kunde hålla sig till mer fruktbara regioner gjorde de det, men när det blev trångt måste också dessa marker utnyttjas. Här tvingades man arbeta hårdare än förut med att skapa åkrar, men det gav resultat: från och med 5 000-talet f.Kr. anlades allt fler fasta boplatser med jordbruk i dagens Irak och Syrien. Samtidigt blev ekonomierna specialiserade, med renodlade bondesamhällen, där jordbruket stod i centrum, och renodlade nomadsamhällen, i vilka boskapsskötseln dominerade.

Stenålderns jägare konkurrerades ut av nykomlingar vars ekonomi gjorde det möjligt att föda fler människor.

Det var under dessa millennier som det nya sättet att leva långsamt spred sig till Europa, för att efter 4000 f.Kr. också breda ut sig i dagens Sverige. I takt med att korn- och veteåkrarna bredde ut sig angreps buskar och skogar med yxor och eld. Stundom var förändringarna bara tillfälliga. Det hände att skogen fick breda ut sig på nytt eftersom jorden bedömdes som urlakad och ofruktbar, varför bönderna flyttade till nya blivande åkrar.

Länge var det en gåta hur kulturöverföringen gick till. Vissa arkeologer har menat att Västeuropa övergick till jordbruksekonomi på grund av impulser från folk till folk, medan andra har hävdat att det måste ha rört sig om regelrätt invandring. Idag är forskningsläget bättre, mycket tack vare genetiska analyser. När dessa rön jämförs med kunskaperna om introduktionen av jordbruksteknologi står det klart att det inte kan ha handlat om något annat än immigration. Stenålderns jägare och samlare övergav inte sina gamla näringar utan konkurrerades ut av nykomlingar vars ekonomi gjorde det möjligt att föda fler människor. Med start i nuvarande Turkiet sökte sig alltså bönderna under tusentals år västerut och norrut, något som har avsatt markanta spår i vår genetiska arvsmassa.

Illustrationer ur Luttrells psaltare från 1300-talet. Foto: The Print Collector/TT

Det är symptomatiskt för trögheten i utvecklingen att de gamla ekonomierna länge levde vidare parallellt med de nya. Den samlade folkmängden var så liten att det länge fanns gott om plats för alla. Grupper med olika sedvanor, språk och levnadssätt levde tämligen nära varandra i hundratals år, till exempel bönder på bördig slättmark och jägare och samlare vid kuster och sankmarker. Dessutom måste båda ekonomierna bereda plats för ännu fler nykomlingar, till exempel omkring 2 800 f.Kr., då ett beridet herdefolk från den eurasiatiska stäppen anlände och utbredde sitt välde över Nordeuropa – huruvida detta ledde till krigiska härjningar eller om invandringen var fredlig kan vi bara spekulera om. I Sverige hänvisar vi vanligtvis till detta som ”stridsyxekultur”, och det är inte ovanligt att kulturbärarna identifieras som indoeuropéernas anfäder.

Så långt hittillsvarande forskning. Men vad händer när ett nytt, välfinansierat forskarlag tar sig an stora mängder icke-granskad data? Får vi skriva om historien igen?

Dick Harrisson
Publicerad 2020-11-15

Läs inlägget på Svenska Dagbladet.

4 kommentarer på “Vad låg bakom den stora migrationen

  1. Det finns en intressant bok i ämnet. Min europeiska familj: De senaste 54 000 åren är en fackbok av Karin Bojs utgiven 2015. Boken handlar om ursprung, DNA och släktforskning. Bojs tilldelades Augustpriset 2015 i den facklitterära kategorin för boken.
    Den beskriver hur människors nyfikenhet som drivkraft för migration. I boken kan man även följa forskning och forskarnas oenighet samt politiskt styrda rön!

    Gilla

Lämna ett svar till Jan Sjöberg Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s