Om fetma och körtlars påverkan

När sköldkörteln inte bildar tillräckligt med sköldkörtelhormon sjunker ämnesomsättningen och kroppen går på lågvarv. Man kan känna sig frusen, trög och nedstämd, håret blir sprött och man går oftast upp i vikt.

Bild: Sköldkörteln

Så läser jag och lyssnar på Dietdoctor.com om insulinets påverkan på fetma och hamnar i bryderier på grund av mitt tidigare ältande om sköldkörtelns påverkan på fetma.

Bild: Undermedlet insulin

Det är så klart intressant med ny forskning, därför har jag har nu blivit med vankel. Alltså har jag blivit vankelmodig angående sköldkörtelns funktion respektive Langerhans öars funktion.

Vilket ben ska jag stå på?

Lite frågeställningar!

Jag såg för ett tag sedan, ett intressant program om sköldkörteln (tyroidea) och övervikt. Man visade hur sköldkörteln påverkar ämnesomsättningen, både positivt och negativt. En läkare påstod att man kan reglera sin vikt genom hormonbehandlig.

Han grundade sina åsikter på att sköldkörteln förändras under människans utveckling. En ung människa har en ”normal” produktion av hormon, medan kraften och förmågan att producera hormon avtar under tidens gång

När sköldkörteln inte bildar tillräckligt med hormon sjunker vår kropps ämnesomsättning och kroppen går på lågvarv. Man kan känna sig frusen, trög och nedstämd, håret blir sprött och man går oftast upp i vikt.

Bjørn Solberg (borttaget), skrev för några år sedan bland annat följande om effekten av en kombination mellan T3 och T4: ”T3 (trijodtyronin) och T4 (tyroxin) reglerar metabolismen och har stor betydning for omsättningen både av kolhydrater, fett och proteiner- Tyroidea er viktig for kroppens värmeproduktion- Mycket hormon i koppen ger värmekänsla- Samtidigt med den ökade metaboliske aktiviteten aktiveras också Na-K pumpen i cellmembranerna- Tyroidea er viktig for normal växt och utveckling, också mental”.

Ju mer jag läser om forskning kring denna så viktiga körtel, desto mer blir jag övertygad om dess viktiga funktion i överviktprocessen.

Läkarkåren är överens om att sköldkörtel har med ämnesomsättningen att göra, men man vågar inte ta steget att reglera funktionen med mediciner.

En del läkare anser att det är bättre att använda en liten dos tyroxin för latent hypotyreos, medan andra tycker att man kan vänta med mediciner och följa upp utvecklingen.

De flesta läkare är överens om att människan har olikheter i kroppens alla olika funktioner. Därför kan de medel och gränsvärden man har stakat ut för gällande av olika organs funktion – bara vara vägledande.

Läkarkåren använder med stöd av den föråldrade socialstyrelsen sig av gränsvärden som allmänt rådande gränser. Man vågar inom läkarkåren inte ta egna steg för att nå målet – friska och välmående människor.
Det är bedrövligt!

Jag anser att läkarkåren skall lära sig tolka människan och människans olikheter och sedan behandla människans effekter och defekter efter dessa olikheter.

Ett relevant citat: Det som diagnostiseras väl, kan kureras väl.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s