Evolutionens vackra logik

4 dagar sedan av Erik Hörstadius i Krönika

En av livets stora aha-upplevelser kom när jag år 2017 såg en föreläsning på Youtube av njurläkaren och hälsoboksförfattaren Jason Fung.

Jag tror det var den här videon. Fung talade om fasta. Något som intuitivt tilltalade mig. För mig är det nämligen i regel lättare att äta inget, än att äta lite. Hellre noll chips än tio chips, för tio chips är en omöjlighet! Det blir snabbt hela påsen.

Inför mitt bröllop 1998 fastade jag bort tio kilo och kände mig pigg hela tiden. Ändå trodde jag inte på fastan som ett viktigt verktyg för viktkontroll. Varför? Jo, jag hade tagit till mig den överallt utbasunerade “dietist-sanningen”, att fasta förstör förbränningen och bryter ner muskelmassan.

Jag var till och med så bortskrämd från fasta att jag käkade frukost fast jag inte ville. Att inte äta frukost, hade jag fått lära mig, förde raka vägen till svältläge, muskelförtvining och total signalförvirring i hjärnan.

Ni hör hur galet det låter? Trots min egen starkt positiva upplevelse av fasta, avfärdade jag konceptet. Jag litade inte på den egna erfarenheten, jag litade på… åh, det känns pinsamt skriva det… jag litade på dietisterna.

(Jag minns en bok som dikterade att man skulle äta inte bara tre, fyra gånger om dagen – utan var tredje timme, minst!)

Så här långt komna i texten tror ni kanske att den handlar om fasta. Det gör den inte. Den handlar om en för mig viktig princip för att tolka och bedöma hälsoråd. En princip som hjälper mig sortera bort skräptips och idiotrekommendationer från råd som faktiskt kan hjälpa.

Jag kallar den Evolutionsprincipen.

Den är sjukt enkel i grunden, och jag är säker på att många av er redan tillämpar den.

Evolutionsprincipen säger att om ett hälsoråd verkar logiskt utifrån de livsvillkor homo sapiens haft att bemästra under sin evolutionära utveckling, så ökar sannolikheten att det är ett gott råd.

Och om det verkar ologiskt? Ja, då är det troligen ett dåligt råd.

På följande vis resonerade Jason Fung om fasta, i sammanfattning:

Om en stenåldersmänniska har ont om mat behöver han/hon vara pigg och alert och ha starka muskler för att hitta/jaga ny mat. Och eftersom vi människor är suveränt duktiga på att lagra energi i form av fett, hämtar vi energin därifrån när maten är slut. Kroppen är inte så dum att den bryter ner de välbehövliga musklerna. Anta att du bor i ett hus: det är sträng vinter, och det blir elavbrott. Vilket bränsle lägger du i öppna spisen? Alla de vedklabbar du sparat för ändamålet? Eller hugger du sönder finsoffan och släktporträtten och eldar med dem? Well, you’re not that stupid, are you?

Mycket riktigt visar forskningen att vi producerar muskelsparande hormoner när vi fastar. Och vår hjärna en massa bränsle i form av ketoner, eftersom vi måste spara på blodsockret. Vidare får hjärnas minnesfunktioner en boost; det är ju viktigare med aktivt inlärning när vi söker av stora ytor efter mat än när vi chillar i grottan efter en lyckad jakt.

Evolutionens vackra logik.

Evolutionsprincipen förklarar varför många av oss är så dåliga på att hantera kombon fett/kolhydrater. Tänk glass, bullar, choklad, ostbågar, wienerbröd, tårta, pommes frites, ostdrypande pizza… Denna kombo finns inte i naturen! (Förutom bröstmjölk; och vi vill ju att bebisarna ska snabbväxa och ha fint hull.)

Evolutionärt sett ska vi givetvis glufsa i oss mycket när vi har chansen, för att lagra energi till svälttider. Det är därför våra smaklökar tycker om det söta i bären och det lena i valspäck. Men det moderna livet erbjuder dels kaloriöverflöd, dels onaturliga kombos, vilka skapar beroendeframkallande belöningskickar vi har ytterst svårt att värja oss emot.

Hur livsmedelindustrin manipulerar våra belöningssystem kan ni läsa om här: Veckans Hörstadius: Kriget i matbutikenDiet Doctor. Och här en snabbkurs i hur hungerhormonerna fungerar:

Orexinet, som får oss att börja leta efter mat – förr på savannen, men nuförtiden i kylen! – gör oss alerta. Dåsigheten efter att vi ätit beror delvis på att orexinet sjunker. Medan vi väntar på maten ökar ghrelinet, en signal till magsäcken att snart ta emot den. Ghrelinet sjunker under måltiden; hungern avtar. Men rytmen hos de här hormonerna är anpassade till livet som jägare/samlare och all den tid det tog att hitta maten, äta den och lagra den. Men om vi köper snabbmat i språnget eller mikrar piroger och äter dessa direkt, är hungerhormonerna fortfarande höga när portionen är uppäten. Den naturliga mättnadskänslan anländer därför för sent.

Evolutionsprincipen ger också vid handen, att man verkligen ska ge akt på stressen i sitt liv. Den mänskliga “urstressen” handlar om att hantera akut fara. Kortisol och noradrenalin mobiliseras, och blodsockret tillåts gå upp tillfälligt för maximal power i hjärna och muskler. Men när vi väl lurat lejonet att springa åt fel håll, kan vi chilla.

Det moderna livets alla stressorer, däremot – jobbkrav, skärmtittning, livsskryt, dåligt samvete över ouppfyllda plikter, relationskonflikter etc etc – är vi illa rustade att klara av. Evolutionsprincipen säger därför att man bör se över sina livs-stressorer, samt hitta perioder för återhämtning och kravlöshet.

Min yngsta dotter Alma, 19, har snöat in på grönt te. Oj, vad det klunkas om kvällen! Och visst finns det forskningsstöd för att grönt te innehåller bra grejer. Men Evolutionsprincipen manar ändå till viss skepsis mot superfoods som gojibär och grönt te.

För varför skulle evolutionen göra oss beroende av mat som kanske inte ens existerar i vår lokala livsmiljö?

På liknande sätt kan man resonera om kosttillskott – om dessa inte kan tänkas täcka upp för eventuella bristtilsstånd i det moderna livet.

Den Evolutionsprincip jag analyserar tillvaron med, säger därför nej till vitaminpiller. Den vanliga kosten räcker. Det finns ingen rimlighet i idén att vi måste toktrycka i oss vitaminer hela tiden; evolutionärt har vi ju inte haft ständig tillgång. (Observera att de sjömän som fick skörbjugg i gamla tider bara fick det på långseglatser. Några timmar i optimistjolle på Bagensfjärden utan tio kilo apelsiner får inte dina tänder att lossna.)

Däremot öppnar Evolutionsprincipen för nyfikenhet på extra magnesium, D-vitamin, samt uppmärksamhet på balansen omega-3/omega-6. Där är brist och obalans reella risker.

Våra odlingslandskap är ju på sina håll magnesiumurlakat. Och beträffande D-vitamin: en central faktor för dess bildning är solljus, och det har vi onekligen väldigt lite av på de mer nordliga breddgrader som våra förfäder flyttade till ganska nyligen (ur evolutionärt perspektiv).

Vidare: många av de djur vi äter innehåller mindre omega-3 än sina vilda motsvarigheter, samtidigt som mycket av den moderna maten är fullpumpad med omega-6.

Jag kräver inte att ni ska tillbe Evolutionsprincipen som en ny Gud. Blunda aldrig med ert kritiska öga! Men ett verktyg som sorterar bland all den information som ständigt väller över oss – det är väl ändå bra att ha i lådan?

Erik Hörstadius

Mona Walter – kvinna från Somalia

“Swedes will lose Sweden in 50 years”

Som fria individer har vi ett stort ansvar att själva integrera oss, att anpassa vår livsstil till den rådande kulturen i det land vi flytt till.

Om man som många av mina somaliska landsmän väljer att behålla, bevara och till och med stärka sin kultur och religion från hemlandet, minskar naturligtvis chanserna till bra bostad, jobb och skola oerhört mycket.

Unga somaliska pojkar och flickor som i dag växer upp i det svenska samhället, hindras redan från unga år av de djupt religiösa ledarna och somalierna inom islam att bli en del av Sverige.

När jag som 19 åring flydde till detta land minns jag hur jag blev uppmanad att inte beblanda mig med samhället. Islamska ledare och landsmän talade om för mig hur jag skulle bete mig, klä mig och vilka som jag skulle umgås med. Allt för att behålla min somaliska identitet och framför allt min Islamska tro.

Eftersom jag valde en annan väg än många av mina landsmän är jag inte längre välkommen till de somaliska föreningar vi har i Västra Götaland, jag blev helt enkelt för svensk.

Ett levande bevis

Vill man som somalier bli integrerad så är jag ett levande bevis för att det går hur bra som helst. Det är vårt eget ansvar som individer att anpassa oss, informera och lära oss om den nya kulturen vi kommit till.

Sverige är ett fantastiskt land med yttrandefrihet, religionsfrihet jämställdhet mellan könen. Vi har en bra sjukvård och en fantastisk skola. Vi har barnomsorg så att både kvinnor och män kan bidra till familjens inkomst samt även bidra med skatteintäkter till samhället.

Så till mina kära landsmän vill jag rikta några frågor.

I stället för att fråga vad samhället kan gör för er borde ni ställa er frågan vad ni kan göra för det svenska samhället, som en gång gav er skydd då ni som flykting kom hit. Vad kan ni göra för att förändra er situation så att ni i stället för att ta emot bidrag, bidrar till samhället?”

”Efter modigt övervägande”

Det har uttryckts önskemål om att jag ska fortsätta med min eländiga blogg och mitt tjuriga kverulerande. Någon uttryckte att jag skulle fortsätta med ”små blänkare inför valet”.

Jag har överlagt med mig själv och efter modigt övervägande, har jag med svagt sinne beslutat att fortsätta mina små vänligheter och otroligheter. Troligen blir det färre, men något mer ordrika inlägg då.

Så här kommer en liten blänkare – dock efter kyrkovalet.

Vågar man tala om makt i kyrkan? 

Svenska kyrkan lämnade staten år 2000, men politiken vägrade släppa taget utan är fortfarande fastklistrade i svenska kyrkan. Naturligtvis beror det på svulstiga arvoden. Några politiker har massor av uppdrag, fast det egentligen inte finns så många politiska uppdrag i svenska kyrkan.

För några år sedan fanns det 21 olika ”opolitiska partier” i Göteborgs stift. Jag roade mig då med att kika in bakom kulisserna för att se hur pass opolitiska politikerna egentligen var. Hör och häpna! Samtliga ”opolitiska politiker” satt i flera nämnder i regioner och kommuner. Så var det med den opolitiskheten.

Så, om jag fått och får råda så kommer politiken att lämna svenska kyrkan vid nästa val. Politiker och politik har inte i svenska kyrkan att göra. De flesta politiker är ju både ateister och agnostiker och bör därför avhålla sig från väsentliga kyrkliga göromål. De kyrkliga göromålen klarar kyrkan bäst själva.

Läs gärna: Makt ställer stora krav på kommunikation!

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade:

Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden.

Skrivandets vedermödor

Jag skapade denna WordPress-blogg för att kunna berätta om och visa på vår jords vedermödor och hur vår jord håller på att kalhuggas till en ren och fin flintskalle – utan att miljöpolitrukerna protesterar.

Mardrömmen på Borneo

Jag ville även berätta om de skumma partier i vår stackars riksdag som med alla tillbuds stående medel försöker sänka Sverige utanför Stockholm med alla omöjliga skatter. Några är att försöka förbjuda svenskt lantbruk med omöjliga drivmedelspriser till elbilars fördel.

Samma parti försöker fylla Sverige med omöjliga individer från menaländer. Några är så infernaliska att deras länder varken vill behålla dem eller om de emigrerat vägrar att ta tillbaka dessa.

Jag försökte även visa på partier som sålde ut eller skänkte bort allt vad det så kallade civilsamhället behövde själva för att försvara sig mot pandemier och våldsamma skogsbränder. Några av dessa sakerna var respiratorer och helikoptrar.

Jag försökte även visa att tänderna tillhör munnen och att tandvård därför skall ligga under högkostnadsskyddet. För kan individer från främmande läder betala 50 kronor för akutunderhåll, borde även svenska medborgare erhålla denna ynnest.

Jag försökte visa min pojkdröm som höll på att bli verklighet om jag hade varit mer tålmodig och väntat de tre åren till nästa uttagning. Nu blir ju inte livet alltid som man väntar sig. Så även i mitt fall. Jag gifte mig, vi fick barn och jag ett intressant arbete.

Jag försökte visa min uppfattning om pandemins utveckling och utbredning. Om hur stockholmare fullständigt struntade i att skydda sig och sedan reste land och rike kring för att föra smittan vidare till ”lantisarna”. Det borde vara straffbart med en sådan brist på hänsyn och ett sådant beteende mot andra människor. Särskilt mot sina egna medborgare.

Jag försökte visa hur Sverige har utvecklats (avvecklats) från ett samhälle i utveckling och en blommande industristat med hjälp av goda arbetsvilliga invandrare till en industri och ett samhälle i regress. Hur samhället på grund av vilsna politiker blivit ett syndens och brottets samhälle – utan återvändo.

Jag försökte påvisa och hjälpa män med prostatabesvär hur de ska göra för att inte bli illa behandlade av barbariska läkare. Jag berättade att män ska kräva en MR-undersökning av prostatakörteln innan läkarna tar biopsi genom ändtarmen. Biopsi genom ändtarmen kan orsaka svår infektion och även sprida cancer vidare i kroppen.

Jag försökte pådyvla er min simpla uppfattning genom svårtydiga inlägg. Men man kan säga att jag gjorde det med välvilja och så gott jag kunde.

Ny finns det ju annat att göra här i världen. Skriva färdigt mina böcker till exempel, eller att sköta om frun och hushållet. Så mitt frejdiga och yviga skrivande här har kommit av sig så att säga.

Böcker är högre väsen och de enda som talar så högt att till och med framtiden kan höra dem. Elisabeth B Browning

Hasta luego!

Vi hade ju inget miljötänk

Alla som är kring 50 år eller över, borde läsa detta – kanske även den nya generationen.

Jag skulle betala på mataffären nyligen och den unga kassörskan föreslog att 
jag skulle ta med mina egna kassar eftersom plastpåsar inte är bra för 
miljön.




Jag bad om ursäkt och förklarade att vi inte hade det här miljötänket i våra dagar.

Kassörskan svarade att det är problemet. ”Er generation brydde sig inte tillräckligt för att bevara miljön till kommande generationer.”


Hon hade förstås rätt i en sak – vår generation hade inte miljötänket på ”vår tid”, men vad hade vi i vår tid? Efter långt funderande och sökande djupt i min egen själ insåg vad vi hade.




Då hade vi mjölkflaskor som vi lämnade tillbaka, läskflaskor som vi pantade. 
Butiken skickade tillbaka dem till tillverkaren, som tvättade dem och återanvände. Så de var verkligen återanvända flera gånger.

Men vi hade inte miljötänk.

Vi gick i trappor för vi hade inte hiss eller rulltrappor i alla affärer, skolor och företagsbyggnader. Vi gick till affären för att handla och vi tog inte bilen varje gång vi skulle förflytta oss några hundar meter. 


Men kassörskan har rätt, vi hade inget miljötänk.

Då, tvättade vi blöjor för att det inte fanns engångsblöjor. Vi torkade våra 
kläder på linor, inte i ett energiförbrukande monster. Sol och vindkraft torkade våra kläder på vår tid.




Barnen ärvde kläder från sina syskon, inte alltid det senast märket.

Men kassörskan hade rätt, vi hade inte miljötänket då.

På den tiden hade vi en enda TV eller radio i hemmet, inte en i varje rum. Tv:n hade en liten skärm ungefär som en näsduk – inte som halva Gotland.




I köket blandade, vispade vi alltid för hand, vi hade inte maskiner som gjorde allt åt oss. När vi packade sköra saker i paket använde vi gamla tidningar att skydda dem, vi hade inte bubbelplast eller styrénkuddar.




På den tiden startade vi aldrig en bensinslukande motor bara för att klippa gräset, vi sköt gräsklipparen för hand. Vi motionerade genom att arbeta så 
vi behövde inte gå till ett gym som använder elmaskiner såsom löpband, 
trappmaskiner mm.

Men kassörskan hade rätt, vi hade inte miljötänket då.

Vi drack vatten från kranen istället för att använda en plastmugg eller flaska varje gång. Vi fyllde våra bläckpennor med bläck när de tog slut istället för att köpa en ny. Vi ersatte rakblad i rakhyveln istället för att kasta hela hyveln bara för att bladet är slött.

Men vi hade inte miljötänket då.

På den tiden åkte folk buss, barnen cyklade eller gick till skolan istället för att göra föräldrarna till en taxirörelse (öppen 24 timmar) Vi hade ett eluttag i varje rum istället för ett dussintal uttag i en förgrening. VI behövde inte ha en datoriserad pryl som skickar datasignaler 2000 mil ut i rymden för att hitta närmsta pizzeria.

Är det inte lite sorgligt hur dagens generation beklagar sig över hur slösaktiga den äldre generationen var bara för att vi inte hade ”miljötänk”?

Nog tänkte vi på miljön alltid, fast utan miljötänket.

Generalen och reportern

Detta är en exakt kopia av US National Public Radios (NPR) intervju gjord av en kvinnlig reporter som pratar med en amerikansk general, General Reinwald. Generalen lät scouter komma och besöka en av armens baser.

Kvinnlig reporter: Så, General Reinwald, vad är det ni kommer att lära scouterna när de kommer för att besöka er bas?

General Reinwald: Vi kommer att lära dem att klättra, att paddla kanot, lära dem bågskytte och att skjuta.

Kvinnlig reporter: Att skjuta? Är inte det lite oansvarigt?

General Reinwald: Det tycker jag inte. De kommer att få ordentliga instruktioner om vapnet.

Kvinnlig reporter: Anser du inte att det är väldigt farligt att lära barn sådana farliga aktiviteter?

General Reinwald: Nej, det gör jag inte. Vi kommer att lära dem riktig vapendisciplin innan de ens rör ett vapen.

Kvinnlig reporter: Men ni utrustar dem ju till att bli våldsamma mördare.

General Reinwald: Tja, du är ju utrustad för att kunna bli prostituerad, men det är du väl inte?

Sändningen blev knäpptyst och intervjun avslutades.

273 dagar i dödens väntrum

En essä om en arbetarkvinnas vedermödor på gamla da’r. En granskning hur äldreomsorgen i kommunerna fungerar. Dödens väntrum som benämning på de särskilda boendena är inte helt fel.

– Den genomsnittliga tiden på ett särskilt boende innan en hyresgäst avlider är 273 dagar. På så vis kan man säga att dödens väntrum är ett relevant begrepp.

Det måste finnas äldreomsorg kvar i de mindre orterna. Lagen om valfrihet, LOV, innebär att privata särskilda boenden koncentreras till centrala städer. Antingen bör LOV avskaffas eller så måste kommunerna skaffa sig styrmedel för var nya LOV-boenden ska etableras.

– Problemet med LOV är att det blir en valfrihet för vårdföretagen men inte för kunderna. Om det inte finns moderna boenden i de mindre orterna tvingas människor att flytta och deras gamla vänner får svårt att hälsa på dem.

– Hur förhåller man sig till de äldre? För något år sedan satsade kommunerna på att utbilda personalen i värdegrunden. Vi är tveksamma till nyttan.

– Kommunerna är sämre på att marknadsföra sina äldreboenden än vad de privata vårdföretagen är, trots att vården är likvärdig.

– Riksdagen har tagit beslut om att det ska finnas ett förebyggande hälsoarbete bland befolkningen oavsett ålder. Att särskilda boenden beskrivs som ”dödens väntrum” är inte helt fel.

Vila i frid.

Vad låg bakom den stora migrationen

Sumerisk avbildning av boskapsskötsel cirka 2500 f.Kr. Foto: TT

I årtusenden har människor av olika härkomst levt nära varandra i Europa. Nu har ett forskarteam med ledning i Göteborg fått drygt 100 miljoner kronor för att ta reda på vad som ligger bakom den migration som började för 8 000 år sedan.

Tack vare de senaste decenniernas vetenskapliga nyvinningar, till exempel DNA-forskningen, har vår kännedom om människans förhistoriska vandringar vidgats och tar inte längre sitt avstamp i hypoteser. Ett färskt exempel är ett internationellt tvärvetenskapligt forskningsprojekt under ledning av Kristian Kristiansen, professor i arkeologi i Göteborg, som precis tilldelats 10 miljoner euro av Europeiska forskningsrådet.

”Det var mycket lättare att försörja familjer genom jakt än genom att underkasta sig det tunga bondeslitet.”

I fokus för forskningen står migrationerna under perioden från 6 000 f.Kr. till 500 f.Kr. Vad kom först – klimatförändringar eller sociala och ekonomiska transformationer? Hur påverkade kulturella och genetiska utvecklingslinjer varandra?

Mot den bakgrunden kan det ha sitt intresse att slå fast vad forskarmajoriteten idag anser om den intressantaste av alla forntida kulturvandringar i Europa, den som resulterade i spridningen av jordbruk. Varför blev vi bönder? Det var mycket lättare att försörja familjer genom jakt, fiske och insamling än genom att underkasta sig det tunga bondeslitets vardag – som visserligen gav underlag för en växande befolkning, men samtidigt låste fast mänskligheten i hårda maktstrukturer.

Reliefer som avbildar plöjning från 2400 f.Kr. i Sakkara i Egypten. Foto: Album/TT

Ursprungligen, när jordbruket introducerades i Främre Orienten omkring 8 000 f.Kr., var det bara ett komplement till insamlingen av vildväxande säd och, så småningom, boskapsskötsel. I ett senare skede spred sig jordbruket till områden där folk – i brist på vildväxande resurser – måste odla mer intensivt för att ha något att leva av vid sidan av den föda djuren gav. En nyckelfas i uppkomsten av storskaliga agrarsamhällen ägde rum när människor övergick till att använda sumpmarker i låglandet vid Eufrat och Tigris och andra problematiska regioner som betesmarker. Det var inte ett förstahandsval. Så länge folk kunde hålla sig till mer fruktbara regioner gjorde de det, men när det blev trångt måste också dessa marker utnyttjas. Här tvingades man arbeta hårdare än förut med att skapa åkrar, men det gav resultat: från och med 5 000-talet f.Kr. anlades allt fler fasta boplatser med jordbruk i dagens Irak och Syrien. Samtidigt blev ekonomierna specialiserade, med renodlade bondesamhällen, där jordbruket stod i centrum, och renodlade nomadsamhällen, i vilka boskapsskötseln dominerade.

Stenålderns jägare konkurrerades ut av nykomlingar vars ekonomi gjorde det möjligt att föda fler människor.

Det var under dessa millennier som det nya sättet att leva långsamt spred sig till Europa, för att efter 4000 f.Kr. också breda ut sig i dagens Sverige. I takt med att korn- och veteåkrarna bredde ut sig angreps buskar och skogar med yxor och eld. Stundom var förändringarna bara tillfälliga. Det hände att skogen fick breda ut sig på nytt eftersom jorden bedömdes som urlakad och ofruktbar, varför bönderna flyttade till nya blivande åkrar.

Länge var det en gåta hur kulturöverföringen gick till. Vissa arkeologer har menat att Västeuropa övergick till jordbruksekonomi på grund av impulser från folk till folk, medan andra har hävdat att det måste ha rört sig om regelrätt invandring. Idag är forskningsläget bättre, mycket tack vare genetiska analyser. När dessa rön jämförs med kunskaperna om introduktionen av jordbruksteknologi står det klart att det inte kan ha handlat om något annat än immigration. Stenålderns jägare och samlare övergav inte sina gamla näringar utan konkurrerades ut av nykomlingar vars ekonomi gjorde det möjligt att föda fler människor. Med start i nuvarande Turkiet sökte sig alltså bönderna under tusentals år västerut och norrut, något som har avsatt markanta spår i vår genetiska arvsmassa.

Illustrationer ur Luttrells psaltare från 1300-talet. Foto: The Print Collector/TT

Det är symptomatiskt för trögheten i utvecklingen att de gamla ekonomierna länge levde vidare parallellt med de nya. Den samlade folkmängden var så liten att det länge fanns gott om plats för alla. Grupper med olika sedvanor, språk och levnadssätt levde tämligen nära varandra i hundratals år, till exempel bönder på bördig slättmark och jägare och samlare vid kuster och sankmarker. Dessutom måste båda ekonomierna bereda plats för ännu fler nykomlingar, till exempel omkring 2 800 f.Kr., då ett beridet herdefolk från den eurasiatiska stäppen anlände och utbredde sitt välde över Nordeuropa – huruvida detta ledde till krigiska härjningar eller om invandringen var fredlig kan vi bara spekulera om. I Sverige hänvisar vi vanligtvis till detta som ”stridsyxekultur”, och det är inte ovanligt att kulturbärarna identifieras som indoeuropéernas anfäder.

Så långt hittillsvarande forskning. Men vad händer när ett nytt, välfinansierat forskarlag tar sig an stora mängder icke-granskad data? Får vi skriva om historien igen?

Dick Harrisson
Publicerad 2020-11-15

Läs inlägget på Svenska Dagbladet.

”Tillit i team minskar risken för incidenter”

I sin kliniska verksamhet som fysioterapeut har forskaren Emma Nilsing Strid i Örebro behandlat många patienter som skadats av tungt vårdjobb. Foto: Pavel Koubek/Bildbyrån

Skam, skuld, sorg, ånger och självanklagelser. Det är känslor som kan drabba vårdpersonal som är med om händelser där de och deras patient blir skadade.

Det visar en ny publicerad studie inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Pawss, om patientskador och arbetsmiljö i vården. 

Emma Nilsing Strid, disputerad fysioterapeut, är huvudförfattare och konstaterar att ”vården är en riskfylld bransch”. Sjukvårdspersonal har högre sjukfrånvaro och skadefrekvens än de flesta andra yrkesgrupper.

– Det pratar vi inte så mycket om men det borde vi nog göra, säger hon.

För det finns nycklar till högre säkerhet för både patienter och vårdpersonal, visar studien. Tillit till teamet och cheferna, gott stöd och uppföljning är avgörande. Utan det riskerar känslorna att utvecklas till långvariga psykiska besvär. 

Läs debattartikel: Arbetsmiljön har avgörande betydelse för patientsäkerheten 

I studien intervjuades 34 vårdanställda vid olika arbetsplatser och regioner. Sammanlagt berättade de om 71 händelser där de själva och patienten skadats eller riskerat att bli skadade. 

– Jag blev verkligen berörd av intervjuerna, av alla starka känslor som kom fram. En del hade suttit inne med sina berättelser så länge att det räckte med en enda fråga för att allt skulle komma ut, säger Emma Nilsing Strid.

De flesta incidenterna visade sig handla om hot och våld – i mycket högre grad än forskarna förväntat sig – och om fall eller risk för fall vid personförflyttning. Merparten av de intervjuade var sjuksköterskor med många år i yrket. Även läkare, fysioterapeuter och undersköterskor ingick.

– Vid vårdskador talar vi om vårdgivare som ”second victims”. Det väcker skam, skuld och ånger att ha gjort fel. Man kan också bli arg eller resignera om man till exempel påpekat en risk flera gånger, ingen har lyssnat och någon kommer till skada. 

Samma känslor kan väckas när man lyckats skydda patienten men själv blivit skadad. Emma Nilsing Strid ger exempel på en anställd som räddade en patient genom en kraftig och lyckad heimlich manöver men skadade ryggen så illa att livet förändrades. Personen brottas med frågan om det var värt det.

Som fysioterapeut har Emma Nilsing Strid också mött många, särskilt undersköterskor, med ont i axlar och rygg efter många år i vården. Smärta är komplext och får man inte bearbeta det som hänt är det svårare att återhämta sig, menar hon.

Läs även: Skyddsnät kan ge bättre patientsäkerhet 

I ett annat exempel blev den intervjuade övertalad att flytta en patient – utan att invänta förstärkning och vågade inte stå på sig. Patienten föll och den intervjuade skadades. I det fallet fanns en skev ansvarsfördelning i teamet och hög riskacceptans, enligt Emma Nilsing Strid.

– Men vi ser i studien att när teamet har tillit till varandra och sina chefer så minskar risken för incidenter eftersom medarbetarna klarar av att hantera riskerna. De kan lättare påtala problem, lyssna på varandra och prata igenom saker som hänt. 

Det chefer och arbetsgivarna bland annat behöver göra, enligt forskarna, är att underlätta för medarbetarna att regelbundet reflektera kring risker och incidenter – ge direkt aktivt stöd och uppföljning när något hänt och ge återkoppling och skapa en empatisk och stöttande miljö, fri från skuld och skam.

SUSANNA PAGELS
Reporter
susanna.pagels@dagensmedicin.se

Reportaget med full reklam kan läsas här!